SĂ„ Ă€r det pĂ„ Katedralskolan – utan elever

Inga elever pÄ plats, fÄ lÀrare, och en blixtsnabb digitalisering av verksamheten. Det Àr nu en och en halv mÄnad sedan tillvaron pÄ Katedralskolan förÀndrades totalt över en natt.

Kristian Svalin hÄller lektion i samhÀllskunskap och uppropet i datorn visar att alla elever Àr nÀrvarande. "Det gÄr över förvÀntan. Det Àr trÄkigt att bara prata med en skÀrm, sÄ för mig Àr det en förutsÀttning att eleverna har sina kameror pÄ."

Kristian Svalin hÄller lektion i samhÀllskunskap och uppropet i datorn visar att alla elever Àr nÀrvarande. "Det gÄr över förvÀntan. Det Àr trÄkigt att bara prata med en skÀrm, sÄ för mig Àr det en förutsÀttning att eleverna har sina kameror pÄ."

Foto: JOHNNY GUSTAVSSON

Linköping2020-04-29 06:00

Solen skiner och skolgÄrden ligger öde som vore det sommarlov.

Det Àr april 2020, coronavÄren, och ingenting Àr sig likt pÄ Katedralskolan.

NĂ€r Stefan Löfven 17 mars meddelade att gymnasier, vuxenutbildningar och universitet skulle införa distansundervisning sĂ„ tvingades skolorna slĂ„ om verksamheten över en natt. 

Nu har det gÄtt en och en halv mÄnad, och vi Àr hÀr för att se hur det har fungerat för Katedralskolan.

Marcus LindĂ©n, enhetschefen, möter upp vid trappan till huvudentrĂ©n. 

– Det Ă€r en konstig tid att verka i nu. Skolor utan elever Ă€r konstigt, sĂ€ger han.

Efter flera Ă„r pĂ„ Berzeliusskolan började LindĂ©n vid Ă„rsskiftet pĂ„ Katedralskolan. Aldrig kunde han dĂ„ ana hur första terminen skulle bli. 

– NĂ€r det hĂ€r drog igĂ„ng var vi alla överraskade att det funkade sĂ„ bra. BĂ„de tekniken för lĂ€rarna och elevernas mottagande. Men det finns en utmattningseffekt i lĂ€ngden, det nĂ€rmar sig maj och det Ă€r skönt ute. Gymnasieeleverna Ă€r ju en grupp samhĂ€llsmedborgare som har fĂ„tt ta ett vĂ€ldigt stort ansvar den hĂ€r tiden. De kan ju tycka att det finns en orĂ€ttvisa nĂ€r de jĂ€mför med hur grundskoleelever gĂ„r i skolan och umgĂ„s som vanligt, medan de tvingas sitta hemma.

LĂ€raren Elizabet Bate Holmberg passerar pĂ„ vĂ€g in i skolan och vi passar pĂ„ att frĂ„ga om hennes erfarenheter.

– Det Ă€r som att ha ett helt nytt jobb. Hade man velat sjösĂ€tta det hĂ€r projektet tidigare sĂ„ hade det nog tagit mĂ„nader av utbildning, nu fick vi en timme och sen körde vi. Det Ă€r ett himla effektivt sĂ€tt, att man mĂ„ste. Eleverna Ă€r förstĂ„ende, vi hjĂ€lps Ă„t och omprövar hela tiden, men det finns absolut mĂ„nga fördelar med detta.

Vilka?

– En Ă€r att eleverna sitter pĂ„ sin kammare och gör sina arbetsuppgifter. DĂ€r kan de jobba ostört. I skolan finns mĂ„nga saker som distraherar och mĂ„nga tĂ€nker pĂ„ sitt utseende. Hemma fokuserar de bara pĂ„ uppgiften. Det Ă€r jĂ€ttejĂ€ttebra.

Elizabet fortsÀtter:

– Det negativa Ă€r att man inte kan göra sĂ„ roliga grejer, scener som krĂ€ver gruppdynamik i samspel med eleverna. Jag tror mĂ„nga kommer uppskatta den vanliga undervisningen lite mer nĂ€r det blir som vanligt igen.

undefined
Kristina Olander och Maria Forsberg tycker om att ta en kaffe och prata vid nÄgot av Katedralskolans mÄnga fönstersmygar.

Vi gÄr vidare in i skolan och möter dÀr lÀrarna Kristina Olander och Maria Forsberg. Kristina undervisar i engelska och svenska och har tillbringat större delen av coronaperioden pÄ plats i skolan. Maria undervisar i kemi och biologi och har arbetat mycket hemifrÄn.

Kristina berÀttar hur det varit att arbeta i skolan utan elever:

– En skola Ă€r ju aldrig sĂ„ konstig som nĂ€r den Ă€r tom pĂ„ elever. Jag Ă€r sĂ€ker pĂ„ att jag talar för alla lĂ€rare nĂ€r jag sĂ€ger att vi saknar eleverna och alla relationer oerhört mycket. Det spontana som uppstĂ„r i ett klassrum Ă€r unikt och det Ă€r mycket pĂ„ grund av det som mĂ„nga av oss valt att bli lĂ€rare. Vi vill ha samspelet. 

Maria flikar in:

– Det Ă€r som augustidagarna innan skolstarten dĂ„ man gĂ„r och lĂ€ngtar efter att eleverna ska komma.

De menar bÄda att det var tur i oturen att coronakrisen kom nÀr den gjorde. Dels för att Katedralskolans alla elever nu har egna datorer, dels för att lÀrare och elever har hunnit lÀra kÀnna varandra under höstterminen och början av vÄrterminen.

– Nu har vi hunnit igenom en stor del av kurserna och kan baka samman i ett helhetsperspektiv, sĂ€ger Maria.

Kristina fortsÀtter:

– Förra Ă„rets avgĂ„ngsklasser var den första Ă„rgĂ„ngen som hade haft egna datorer hela gymnasietiden. Idag Ă€r vi lĂ€rare vana vid Google Classroom (digitalt administrationsverktyg dĂ€r undervisningsmaterial kan delas ut och samlas in till eleverna). DĂ€rför var inte den hĂ€r dramatiska övergĂ„ngen, som gick över en natt, sĂ„ dramatisk som den skulle ha varit för nĂ„gra Ă„r sen.

Tycker ni att ni nÄr fram till eleverna genom de digitala verktygen?

– Jag tycker det gĂ„r över förvĂ€ntan, sĂ€ger Kristina. Det Ă€r som i ett vanligt klassrum, att vissa har lĂ€ttare att koncentrera sig Ă€n andra, och vissa har lĂ€ttare att till sig undervisningen Ă€n andra. Det Ă€r ingen skillnad i det hĂ€r systemet. De som har svĂ„rt har det Ă€ven hĂ€r.

Hur fÄngar ni upp de som behöver extra stöd?

– Jag lĂ„ter eleverna jobba en hel del i mindre grupper, i enskilda Meet-möten (digitala videomöten) som jag kan kliva in och ge vĂ€gledning. DĂ€r fĂ„r eleverna hjĂ€lpa och lĂ€ra av varandra, sĂ€ger Maria. 

Du gÄr alltsÄ digitala ronder mellan smÄgrupper?

– Ja, precis. 

Kristina:

– Vi har kompletterande verktyg, som Hangout (digital plattform för text- och videosamtal), dit vi kan plocka ut en elev och tala enskilt.

Hur gör ni med det sociala, smÄpratet före och efter lektionerna?

– Eleverna tycker det Ă€r det som Ă€r tuffast, sĂ€ger Maria. De saknar varandra, det mĂ€rks före och efter lektionerna i Classroom. En hel del loggar in tidigare och stannar kvar efterĂ„t. En del har ocksĂ„ sagt att det Ă€r tufft att fĂ„ struktur pĂ„ dagen.

– MĂ„nga elever tycker det Ă€r jĂ€ttetrĂ„kigt att mista korridorslivet, sĂ€ger Kristina. Samtidigt finns det elever som tycker det hĂ€r sĂ€ttet Ă€r bĂ€ttre. Elever som har svĂ„rt att koncentrera sig i klassrummet gör fantastiska resultat nu nĂ€r de jobbar mer enskilt och inte behöver bry sig om det sociala spelet.

Kommer ni ta med er nÄgot frÄn den hÀr tiden till i höst nÀr det förhoppningsvis blir som vanligt?

– Digitala laborationer kan vara ett bra komplement att ha med i undervisningen och om nĂ„gon missar en labb, sĂ€ger Maria. Elevernas förstĂ„else ökar dĂ„ de i lugn och ro kan sitta och upprepa försöken pĂ„ egen hand. Digitala laborationer kan Ă€ven ersĂ€tta laborationer med miljöfarliga kemikalier och möjliggör laborationer som annars krĂ€ver dyr och komplicerad utrustning.  

undefined
Kristian Svalin hÄller distanslektion med hjÀlp av tvÄ skÀrmar.

Vi lĂ€mnar Maria och Kristina och gĂ„r in till salen dĂ€r deras kollega Kristian Svalin sitter helt ensam och strax ska inleda en lektion i samhĂ€llskunskap. Kristian har klassen framför sig i verktyget Meet, dĂ€r varje elev syns i rörlig bild i smĂ„ rutor. 

– Hej allihopa, börjar Kristian. Vi inleder och kollar sĂ„ att alla Ă€r med. Kom ihĂ„g att jag vill att ni har kamerorna igĂ„ng nĂ€r vi inleder.

Kristian lÀser upp namn för namn frÄn klasslistan och varje elev sÀtter pÄ kamera och ljud och sÀger "ja". NÀr uppropet Àr klart, och dagens uppgift utdelad, stÀnger Kristian av mikrofonen och sÀger till oss:

– Det gĂ„r över förvĂ€ntan. Det Ă€r trĂ„kigt att bara prata med en skĂ€rm, sĂ„ för mig Ă€r det en förutsĂ€ttning att eleverna har sina kameror pĂ„.

NÄgra svÄrigheter?

– Det Ă€r svĂ„rt att bedöma vad de gör hemma eftersom jag inte kan vara helt sĂ€ker pĂ„ att det Ă€r deras jobb. Jag kan inte kontrollera om en mamma eller pappa sitter bredvid eleven. Men jag försöker formulera frĂ„gorna sĂ„ att om det sker sĂ„ Ă€r det bara till hjĂ€lp för eleverna. Det Ă€r ju ocksĂ„ ett lĂ€rtillfĂ€lle, att diskutera med en förĂ€lder.

"Kristian" sÀger plötsligt en elev frÄn datorn. Kristian kopplar pÄ sin mikrofon och svarar pÄ funderingarna. Det mÀrks att han Àr bekvÀm med de digitala verktygen.

Enhetschef Marcus LindĂ©n sĂ€ger att skolan börjat med en del utvĂ€rderingar av det nya arbetssĂ€ttet.

– Nu runt Valborg har vi en arbetsdag utan elever och dĂ„ ska vi gĂ„ igenom alla klasser sĂ„ vi fĂ„r koll pĂ„ vilka elever vi behöver fokusera lite extra pĂ„. En del lĂ„g kanske lite efter redan tidigare och har inte haft motivation att orka med det hĂ€r. Distansundervisningen fungerar bra, men den förutsĂ€tter att det i grunden funkar bra. De som behöver pushning i det dagliga, bĂ„de med att trĂ€ffa kompisar och fĂ„ stöd av lĂ€rare pĂ„ plats, kan ha det jobbigare. SĂ„ nu har det öppnats upp för att ta in enskilda elever för att ge stöd, framför allt i Ă„rskurs 3. Elever som farit illa av att vara hemma. 

Har ni börjat med det?

– Ja, det finns nĂ„gra fall. Vi kommer ocksĂ„ att genomföra nĂ„gra examinationer pĂ„ plats. Det gör vi i de fall de inte Ă€r möjligt att rĂ€ttssĂ€kert examinera pĂ„ distans. Bland annat kommer ett program in för att skriva ett matteprov i slutet av kursen. Det gör vi dĂ„ med skilda starttider och ett fĂ„tal elever i varje sal.

undefined
"Det Àr en konstig tid att verka i nu. Skolor utan elever Àr konstigt." sÀger enhetschefen Marcus Lindén.

Jag har sjÀlv en gymnasieelev hemma som lÀngtar ihjÀl sig efter det sociala i skolan, mÀrker ni av det hos eleverna?

– Jag tror mĂ„nga saknar det vĂ€ldigt mycket. Det sociala spelar nog mycket större roll Ă€n man kanske har tĂ€nkt pĂ„. NĂ€r vi Ă„tergĂ„r till det normala sĂ„ tror jag mĂ„nga kommer tycka det Ă€r jĂ€ttekul att trĂ€ffa folk igen. För mĂ„nga Ă€r det en viktig del för att skolan ska funka. Kortsiktigt funkar det nog Ă€ndĂ„, men det Ă€r tuffare pĂ„ lĂ„ng sikt. Speciellt eftersom mĂ„nga inte umgĂ„s med folk pĂ„ fritiden heller.

NÄs ni av nÄgra rapporter om att eleverna trÀffas pÄ fritiden?

– Jag har för egen del inte fĂ„tt rapporter om att eleverna trĂ€ffas mycket vid sidan av skolan. Min bild Ă€r att de allra flesta tar situationen pĂ„ allvar och i liten omfattning trĂ€ffar kompisar i fysiska möten.

Tror du att det blir distansundervisning resten av lÀsÄret?

– Ju lĂ€ngre tiden gĂ„r desto mer kĂ€nns det ju sĂ„. Men vi vet ju inte. Det som talar för att det blir sĂ„ Ă€r att besluten som tas gĂ€ller hela landet, och att en del regioner i landet fortfarande Ă€r uppĂ„tgĂ„ende i smittspridningen. 

Och studenten?

– Beslut har tagits i Linköpings kommun att inte genomföra en traditionell gymnasieexamen sĂ„ lĂ€nge som förbudet för allmĂ€nna sammankomster pĂ„ över 50 personer gĂ€ller. Det innebĂ€r att vi i nulĂ€get inte kan ha ett vanligt utspring inför en mĂ„nghövdad publik. Av samma skĂ€l bedöms flakĂ„kningen inte genomförbart detta Ă„r. Skolorna har en dialog med elevrepresentanter om hur ett alternativt firande kan se ut.

Katedralskolan

Linköping har cirka 7 500 gymnasielever pÄ 19 gymnasieskolor.

Katedralskolan Ă€r Linköpings Ă€ldsta gymnasium med anor frĂ„n 1600-talet. Idag har skolan 1 240 elever.

Katedralskolan har en enhetschef, Marcus Lindén, och tre rektorer i Dan Forsberg (Humanistiska programmet och Naturvetenskapsprogrammet), Monica Nilsson (International Baccalaureate, SamhÀllsvetenskapsprogrammet) och David Drejstam (Ekonomiprogrammet, Handels-och administrationsprogrammet, och Introduktionsprogram SprÄkintroduktion).

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!