Det visar den senaste sammanställningen av samtalen som presenteras av länsstyrelsen i Östergötland via det nationella kompetensteamet.
– Samtalen har ökat hela tiden sedan vi startade 2014, men i år har vi sett en väldigt kraftig ökning, säger Matilda Eriksson, tillförordnad samordnare på nationellt kompetensteam.
Orsakerna till ökningen kan vara flera. Att det ökat från början är självklart, men att året sticker ut med i 75 samtal i snitt per månad kan bero på saker som att frågor kring hedersproblematik uppmärksammas mera och att kompetensteamet är mera känt, tror hon.
I år, fram till sista september, har 679 ärenden registrerats och de rörde 764 personer. Sedan 2014 har 2 219 ärenden hanterats.
I år kom flest samtal under september. Då registrerades 101 samtal, därefter kommer juni med 95 samtal. Lägst antal samtal togs emot under juli, när 44 samtal registrerades.
Den övervägande andelen samtal – 59 procent – rör barn. Alltså personer som är under 18 år. De flesta samtalen – 87 procent – rör flickor eller kvinnor
Mer än en tredjedel av samtalen handlar om fysiskt våld och därefter – med 22 procent – handlar samtalen om tvångs- eller barnäktenskap. Det kan vara redan genomförda äktenskap eller oro för att barn ska giftas bort. I tio procent av samtalen handlar det om hot om våld och rädsla för att mördas.
Samtalen om barnäktenskap har ökat sedan 2014. Då handlade 61ärenden om detta, medan det i år är i 165 samtal som oro för detta har uttryckts.
Stödtelefonen är ett stöd för yrkesverksamma där målgruppen är socialtjänst, skola, vård och polis och liknande. Socialtjänsten är den myndighet som oftast kontaktar stödteamet. Det är också socialtjänster överlag i landet som kritiserats för att vara okunniga i frågor som rör hedersproblematik.
Har socialtjänsterna blivit bättre?– Det har utbildats mycket i frågorna, men jag skulle säga att det fortfarande är väldigt ojämnt med kunskap, säger Matilda Eriksson.
Hon tar som exempel hur viktigt det är att en socialtjänst gör en ordentlig riskanalys innan exempelvis man kontaktar ett barns föräldrar.
– Många har inte den kunskapen och då kan det tyvärr gå väldigt fel, säger hon.
När skolpersonal ringer handlar det oftast om frågor kring orosanmälan. Här är det viktigt, anser Matilda Eriksson, att man ska veta att det räcker med en misstanke om att ett barn far illa, eller riskerar att fara illa, för att man ska orosanmäla.
Tittar man på samtalen totalt sedan 2014 så ligger Östergötland tvåa efter Västra Götaland som det län som ringer mest. Varför det är så är oklart, men kan bero på att teamet finns i Östergötland och att det är välkänt här.