Läs mer: Centern utlovar mer pengar
Budgeten är redan antagen i kommunstyrelsen och eftersom det är majoritetens egen budget finns det inget skäl att tro att det inte skulle antas även vid kommande kommunfullmäktigemöte. Majoriteten med kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) konstaterar att det går bra för Linköping, och det har det gjort under flera år. Linköping uppfyller kommunallagens krav om intäkter som är större än utgifterna och kommunalskatten blir oförändrad nästa år. Men åren efter det – 2020 - 2022 – ser det aningen kärvare ut i hela landet. Skälet, enligt beräkningar från Sveriges kommuner och landsting (SKL) är att befolkningen växer. De grupper som växer mest är barn och äldre och det är de grupperna som kostar mest för kommunerna. Det här innebär att det svävar ett besparingskrav – eller effektiviseringskrav som det heter på politikerspråk – över kommunens verksamheter på sikt.
Nästa år beräknas Linköpings omsättning uppgå till drygt 10 miljarder. Nämnderna har fått lite utökade ramar. Dock inte lika mycket som de hade velat ha.
– De flesta vill ha mer. Totalt äskade nämnderna cirka 350 miljoner och vi har nu satsat 126 miljoner, säger Kristina Edlund och påpekar att nämnderna fått ökade resurser under hela mandatperioden.
Läs mer: Satsar på äldre – tar fritid från unga
De pengar som nämnderna får extra kommer också med ett uppdrag. Så ska exempelvis äldrenämnden, som får en utökad budget med 25 miljoner, använda dem till att öka bemanningen, införa fler tekniska hjälpmedel och öka andelen fritidsaktiviteter för de äldre.
Barn- och ungdomsnämnden hade äskat 78 miljoner men fick istället en utökning med 20 miljoner. De ska bland annat användas till mindre barngrupper i förskolan och en satsning på studie- och yrkesvägledning.
Enligt Jakob Björneke (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, så låg lite olika satsningar i de 78 miljonerna. Pengar som nu istället finansieras via statsbidrag eller hanteras på annat sätt. Därför är 67 miljoner mera rättvisande, hävdar han.
Hur klarar nämnden sitt uppdrag utan de önskade pengarna?
– Vi blir ju kompenserade för ökade kostnader, så det handlar inte om några besparingar. I nämnden får vi nu jobba med vår internbudget för att komma längre exempelvis med likvärdighetsfrågorna. Men vi önskar förstås att vi hade fått mer för att kunna höja ambitionerna. Men det får vi försöka hitta i vår egen budget.
Läs mer: Lanserar osexigaste budgeten – någonsin
Kristina Edlund å sin sida pekar på de satsningar som majoriteten gjort under den senaste mandatperioden.
– Totalt har vi ökat barn- och ungdomsnämndens ram med 469 miljoner under mandatperioden och bildningsnämndens har ökat med 65 miljoner. Det är pengar som gått till direkta satsningar, säger hon.
Inför kommande mandatperiod har det blivit en viss förändring i nämnderna samtidigt som nya nämnder tillkommit; arbetsmarknadsnämnden och social- och omsorgsnämnden.
I arbetsmarknadsnämndens pengapåse ingår 20 miljoner kronor som ska användas för att fler ska få jobb och egen försörjning.
– Vi är en stor kommun och vi har stora behov av arbetskraft. Det är viktigt att alla som kan arbeta gör det, säger Kristina Edlund.
Miljöpartiets avtryck i budgeten handlar mera om verksamhetsuppdrag än utdelning av reda pengar, enligt kommunalrådet Birgitta Rydhagen (MP).
– Vi har lagt två uppdrag till alla nämnder, det ena att nämnderna ska ha en plan för hur de ska arbeta med klimatneutralitet, det ska alla nämnder ta fram. Det andra är att ta fram en plan för hur vi ska fasa ut farliga kemikalier. Sedan har vi också fått med ett jämställdhetsperspektiv i budgeten och det innebär att alla mål ska granskas ur ett genusperspektiv.
Liberalerna, som det tredje av koalitionspartierna anser att den gemensamma budgeten svarar mot kraven som partiet presenterat i sin egen budget.
Av de 120 miljonerna som partiet ville satsa på skolan under mandatperioden blev det ”bara” 80 miljoner, alltså 20 miljoner varje år.
Hur tänker Liberalerna där?
– De 20 miljonerna är en del, sedan finns mer pengar i potten för resursmedel, säger kommunalrådet Gunnar Broman (L) och tillägger:
– Det viktiga är att vi tar reda på vad det är konkret som skolorna behöver. Är det fler mentorer, fler lärare eller fler rastvakter? Vi måste börja med att göra en omvärldsspaning.
Att den samlade oppositionen har åsikter om den budget som majoriteten nu drivit genom, kan nog alla räkna med. Frågan är om inte detta kan göra tisdagens budgetdebatt i fullmäktige riktigt underhållande.
