Telefonen ringer i ett hos Peter Sjölund. Han är på tillfälligt besök i Linköping och har inte ens hunnit checka in på sitt hotell när vi ses.

Solen skiner ikapp med hans leende.

Tidigare under dagen greps en man, misstänkt för mordet på åttaårige Mohammed Ammouri och 56-åriga Anna-Lena Svenson i Linköping år 2004.

Fallet har gäckat polisen under åren och utredningen har benämnts som den mest omfattande sedan Palmemordet.

Tusentals personer har topsats av polisen. Trots det har polisen inte lyckats identifiera en misstänkt gärningsman – förrän nu.

Det är här Peter Sjölund kommer in i bilden.

Han är släktforskare och har arbetat med dna-spårning i samband med släktforskning sedan 2016.

Tidigare hade han varit inblandad i polisens utredning om ett mord i skånska Ekeby. Också det ett gammalt fall – men där hade polisen inte kunnat fastställa offrets identitet. Då var det första gången som metoden prövades i Sverige.

Men där tog det stopp när spåren ledde till norra Kroatien.

– Men här i Sverige har vi sådana fantastiska resurser, säger Peter Sjölund.

Efter det tog han kontakt med förundersökningsledare Jan Staaf om morden i Linköping. 

Till följd av det bestämde sig polisen för att inleda ett pilotprojekt.

Det som skiljer de metoder som han använder mot polisens är att släktforskarnas testar mot 700 000 markörer. Det kan jämföras med polisens 15. Det gör det möjligt att hitta väldigt avlägsna, historiska släktingar. Det kan handla om personer som levde för flera hundra år sedan. Och därifrån kan man sedan arbeta sig framåt till personer som lever i dag.

– Det här är en revolution. Jag brukar säga att det här är kraftigare än fingeravtrycket. Man kan hitta vem som helst, åtminstone om personen har rötter i Skandinavien, säger han.

Däremot kan inte metoden med säkerhet slå fast en exakt gärningsman. För det krävs det att ett av polisens dna-test görs. Som ett exempel kan inte den metod som Peter Sjölund använder se skillnad på syskons dna.

– Det här är en spaningsmetod. Det ringar in vem det kan vara.

Nu är förhoppningen att han haft rätt.

– Det känns jättebra. Men vi vill ha det bekräftat i ett vanligt dna-test av polisen och med hjälp av vanligt polisarbete, säger han.

Senare under dagen meddelade åklagare att den misstänktes dna överensstämmer med det som säkrats 2004.