Hon berördes starkt av bilderna på den sjuke mannen.
– Kommunen med sina utförare behöver arbeta hårt på att få människor att ta emot hjälp när det behövs.
Men det är problematiskt, säger hon, när en person vägrar. Vare sig kommunen eller sjukvården kan tvinga någon att ta emot hjälp.
– I dag arbetar vi med stödjande insatser där man försöker skapa förtroende som gör att den som behöver hjälp stegvis kan acceptera de insatser som kan ges.
I likhet med social- och omsorgsnämnden anser Liselotte Fager att hemtjänsten har agerat som de ska i fallet.
– Absolut, jag har ingen annan uppfattning, säger hon.
Mannens son däremot är upprörd över hur hemtjänsten har skött om hans far och han är också kritiskt till myndigheternas agerande, eller brist på agerande.
Han tycker själv att pappan borde ha tvångsvårdats, men uppger att man från socialtjänstens sida sagt till honom att det är svårt att få igenom ett sådant beslut.
– Jag gjorde anmälningar redan i april. Då var äldrelotsen på besök och lovade att inte släppa ärendet. Det räckte med att komma in till pappa, känna lukten och se hela misären för att fatta att man måste agera.
Vad har du själv för ansvar?– Jag är hans son, varken god man eller förmyndare. Jag jobbar inte med min pappa. Det ansvaret hade hemtjänsten och kommunen.
Ännu är det oklart om 81-åringens ben går att rädda. Enligt sonen ska beslut om eventuell amputation tas i augusti.