Polisen i Linköping skrev ett mycket uppmärksammat inlägg på Facebook. De efterlyste föräldrar till alla fulla ungdomar som var på stan på fredagskvällen. På måndagen hade inlägget delats mer än 2 750 gånger och över 500 personer hade kommenterat "efterlysningen."
Niklas Rosvall, gruppchef för områdespolisen i Linköping, har varit med om nollningskvällar tidigare och konstaterar att årets och förra årets nollning, sticker ut.
– Förra året upplevde vi en förändring med många alkoholpåverkade ungdomar och så var det också i år, säger Niklas Rosvall.
Han får medhåll av Ing-Marie Irhede, företrädare för Nattvandrare i Linköping. Hon ser samma trend som polisen. Däremot tycker hon att kritiken mot föräldrar över lag är lite orättvis.
– Det är många föräldrar som kommer och hämtar sina ungdomar, det vet vi. Flera ungdomar i fredags sa att de skulle iväg för att träffa föräldrarna för att åka hem, berättar hon.
Men det räcker inte, alltför många föräldrar lyser med sin frånvaro, tycker Niklas Rosvall.
– Förra året hade kommunen bjudit in föräldrar till ettorna på gymnasiet för att prata om nollning. Vi var också där. Men det kom kanske två personer, säger han.
Att nollningen sammanfaller med Stadsfesten gör att det blir värre, det tycker både Niklas Rosvall och Ing-Marie Irhede.
– Det där tänket med att vuxna på stan ska hjälpa, det gör det inte i det här sammanhanget. Det blir för många unga i grupp, säger Niklas Rosvall.
Från början var stadsfesten förlagd till veckan före skolstart och den ordningen var bättre, tycker både han och Ing-Marie Irhede.
Är det dags att sluta med nollningarna?– Nej, det som sker på dagtid är bra, men det borde stanna där. Det blir fel när så många ungdomar i grupp drar runt på stan på kvällen och ska utföra "uppdrag" av olika slag. Många är påverkade och gör säkert saker de inte skulle gjort i nyktert tillstånd, säger Ing- Marie Irhede.
Många skolor arbetar aktivt med nollningar, Berzeliusskolan är en av dem. En förälder skriver till Corren att: "På Berzeliusskolan får vi föräldrar mobilnr till våra barns faddrar. Vi vet var de är och när insparksaktiviteten slutar, så vi kan hämta dem. Det farliga är att när man beskriver en grupp utifrån hur en del i den gruppen beter sig, så blir de övriga drabbade."