Tegnell: "Den här pandemin är inte över"

Under det gångna året har han varit en av Sveriges mest jagade män, men strålkastarljuset var inget han sökte. På fritiden trivs han bra i sitt hus på landet, avskärmad från omgivningen. Vi har träffat statsepidemiolog Anders Tegnell efter det hektiska året.

Om du själv hade fått möjligheten att intervjua en statsepidemiolog, vilken fråga hade du ställt då? "Bra fråga, det vet jag faktiskt inte. Jag får nog fundera på det", säger Tegnell med ett leende på läpparna.

Om du själv hade fått möjligheten att intervjua en statsepidemiolog, vilken fråga hade du ställt då? "Bra fråga, det vet jag faktiskt inte. Jag får nog fundera på det", säger Tegnell med ett leende på läpparna.

Foto: Anton Johansson

Linköping2021-07-28 08:00

Vi får träffa Anders Tegnell på Linköpings resecentrum, när han är på väg mot arbetet i huvudstaden. Vi har många frågor att ställa, men den mest självklara är den vi inleder med.

Vad tror du om hösten, kan vi andas ut?

– Nej, det tror jag är farligt att göra. Den här pandemin är inte över, även om vi har en hyfsad situation i Sverige och många är vaccinerade. Allting talar för att vi inte ska behöva uppleva det vi upplevde under våren och vintern igen. Folk kommer dock fortsätta att bli smittade, och nya åtgärder kommer att behövas då och då.

undefined
Statsepidemiolog Anders Tegnell uppmanar alla att vaccinera sig så fort som möjlighet ges. "Det kommer att göra livet betydligt enklare för oss alla".

Tegnell menar att det har varit ett ytterst tufft år för många. Få hade nog kunnat ana att de skulle behöva uppleva ett år likt det gångna.

Sett i backspegeln, är det något du önskar att ni hade gjort annorlunda?

– Man måste alltid lära sig av sådana här händelser, men det behöver inte betyda att man ångrar det man har gjort. Det är klart att det är många som önskar att vi i Sverige hade varit mer förberedda än vad det visade sig att vi var, men nu var vi inte det. Vi var tvungna att jobba med det vi hade.

Inte heller är Tegnell ensam om att fatta beslut för myndigheten, utan han förtydligar att många andra är involverade i arbetet. Trots detta ses han ofta som ansiktet utåt för Folkhälsomyndigheten.

Hur har det känts?

– Det var ju mitt jobb innan också, men nu har det blivit så ännu mer. Folkhälsomyndigheten har blivit en väldigt synlig myndighet.

undefined
Tegnell är chef för en stor avdelning, som driver diverse projekt, samlar in data och skriver rapporter. Många andra projekt har dock hamnat på hyllan när coronapandemin dominerat arbetet.

Om världen inte hade drabbats av en pandemi hade tjänsten troligtvis inneburit en annan typ av arbete, men det arbetet är Tegnell redan bekant med då han innehaft tjänsten sedan 2013. På senare år har arbetet dock blivit mer spännande än vad det var när han tillträdde tjänsten. Sedan dess har coronaviruset gett världsomspännande effekter.

– Jag tycker att vi har blivit en mycket mer spännande myndighet gentemot hur det var när jag först kom hit. Vi har blivit en större och bredare myndighet.

Under pandemins gång har många tankar och funderingar uttrycks kring den svenska strategin. Vissa har förmedlat stöd och tillit, andra har höjt sina röster i misstro. 

Har du ändå känt dig trygg i er linje?

– Ja, det tycker jag nog. Över tid har vi kunnat känna oss mer och mer trygga, måste jag säga. 

Avsaknaden av enkla lösningar är för honom helt uppenbar. Läget är komplicerat och det är svårt att på förhand förutsäga effekten av de åtgärder som vidtagits av olika länder.

– Det är sådant som man har stor respekt för. Man behöver anpassa sig efter både vad som är möjligt att göra och vad som är rimligt att göra. Vad är det som kan ha hyfsat bra effekt utan att ha för stora konsekvenser?

undefined
Personligen har den största utmaningen i arbetet varit att hinna med allt. Trots att Tegnell har gott om kollegor, händer det alltid mycket samtidigt, på många olika fronter.

Vilken del av arbetet har ni lyckats bäst med, anser du?

– Vi har fört en god dialog med allmänheten, media, myndigheter och verksamheter. Vi gör verkligen vårt bästa för att försöka skapa förståelse för det vi gör. Över lag tycker jag att vi har lyckats bra med det. I Sverige finns stor förståelse för verksamheten och hur vi har arbetat, jämförelsevis med andra länder.

Men redan innan coronapandemin bröt ut pågick arbetet och förberedelserna inför nästa epidemi eller pandemi. På förhand gjordes gemensamma, internationella planer för om det värsta skulle inträffa. 

– Det fanns en rätt stor enighet innan pandemin om att vi verkligen skulle försöka hålla alla gränser öppna för att minimera all den skada det innebär att stänga gränserna. Vi pratade även om att en stängning av skolor inte bör utföras om det inte är ett absolut måste.

Alla länder har dock inte hållit fast vid linjen.

undefined
Under de senaste 20 åren har han till stor del arbetat inom samma område. På förhand trodde han att han hade god koll på vad arbetet skulle innebära, men sedan dess har världen skakats av en ny pandemi.

Hur har det varit att bevittna andra länders nedstängning runt omkring?

– Länder befinner sig i olika situationer och det finns politiska inslag i detta. Ingen gör det för att vara elak eller för att skada någon, det är välmenande hela tiden.

Folkhälsomyndighetens samarbete med politiken är något Tegnell är nöjd med. Dialogen har varit god och han anser att båda parter har visat stor förståelse för varandra och de behov respektive part har.

Rekommendationer och expertutlåtanden från Folkhälsomyndigheten har legat till grund för politiskt agerande under pandemin. Även om andra länders pandemihantering haft en starkare politisk prägel är det ändå politikerna som i slutänden sätter restriktionerna – restriktioner som Tegnell över lag är nöjd med.

– Väldigt många har varit följsamma. Det finns alltid undantag, oavsett om man har frivilliga eller legala restriktioner. Jag tycker att många har varit fantastiskt lojala och ställt upp. Vilken exakt effekt det har på smittspridningen är dock svårt att uttala sig om just nu. Både enskilda människor och verksamheter har ställt upp. Restauranger, nöjesparker och andra har verkligen jobbat seriöst med att ställa om sina verksamheter. Det har gått mycket lättare än vad jag trodde.

undefined
Genom sin yrkesroll har Tegnell tvingats utstå en del hot. "Det är en väldigt tråkig utveckling, för det är ju inte ens riktat mot mig egentligen".

Med yrket följde även synlighet i offentligheten. Tegnell har relativt snabbt gått från att vara doldis till rikskändis. Han menar dock att effekten inte är så stor som man hade kunnat tro, då årets restriktioner inneburit mycket arbete hemifrån även för honom. Därmed har huset vid Vreta Kloster utgjort en skyddad oas. 

Kändisskapet var dock oväntat.

– Det känns mest konstigt. Det var ingenting som jag förväntade mig. Det är ju en viss skillnad mellan om man hade jobbat för att det skulle bli så här eller om man bara hamnar i det.

Hur ser ditt liv ut i vanliga fall?

– Innan det här så åkte jag till Stockholm i stort sett varje dag, eftersom kontoret ligger där. Jag jobbade även mycket internationellt.

Fritiden skiljer sig dock inte avsevärt åt från innan pandemin. Tillsammans med sin fru bor Anders Tegnell i ett stort hus, med en tomt som pockar på hans uppmärksamhet. 

undefined
Om du själv hade fått möjligheten att intervjua en statsepidemiolog, vilken fråga hade du ställt då? "Bra fråga, det vet jag faktiskt inte. Jag får nog fundera på det", säger Tegnell med ett leende på läpparna.

Pandemin tar dock ingen semester, men även en statsepidemiolog behöver ha ledigt ibland. 

Har du möjlighet till semester i sommar?

– Jag har haft några spridda veckor. Nu ska jag jobba ett par veckor och sen får jag lite ledigt igen. Under ledigheten har jag mest varit hemma och träffat familjen. Även mina barn har varit hemma.

Framöver ser Tegnell fram emot att gå tillbaka till det vanliga arbetet och fortsätta med andra projekt. På ett mer personligt plan ser han fram emot att kunna ge sig ut i världen igen. Vanliga år uppskattar familjen Tegnell att resa, men det har varit en bristvara på sistone.

Bonusrundan med Tegnell

Har du fått någon extra dum fråga under pandemin?

– Det finns en tro på att det är lättare att förutsäga vad som kommer att hända än vad det egentligen är. Man förväntar sig att vi sitter på alla svar. 

Du är med på topplistan över de svenskarna helst vill ta en öl med. Vem hade du själv velat träffa?

– Jag skulle gärna prata med någon av de journalister som ägnat mycket tid åt pandemibevakning, så som Hanne Kjöller eller Amina Manzoor. Hur ser de på medias roll vid den här typen av händelser?

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!