Det finns enligt Bengt Olsson över 3 000 plankorsningar som saknar bommar i Sverige. Trafikverket har ett pågående projekt för att hitta andra lösningar för dessa, men det tar tid och kostar ibland mycket pengar.
Järnvägsövergången saknar både bommar och ljussignal. Det som finns är olika typer av stopp- och varningsskyltar. På onsdagseftermiddagen omkom en pojke i 15-årsåldern efter att ha blivit påkörd av ett tåg vid en järnvägsövergång i höjd med Linköpingsstadsdelen Hackefors. Enligt polisens presstalesperson handlade det om en "tragisk olycka rakt igenom".
Det är Trafikverket som ansvarar för järnvägstrafiken i Sverige. Presschef Bengt Olsson kommenterar händelsen så här på torsdagsmorgonen:
– Det är jättetragiskt att det sker en påkörning överhuvudtaget. Det ska inte hända. Vi har över 3 000 plankorsningar utan bommar runt om i landet och vi har ett pågående projekt som syftar till att åstadkomma andra lösningar för de här övergångarna. Den här typen av plankorsningar är farliga – så är det bara.
Men att hitta nya lösningar tar tid och är dyrt. Enligt Bengt Olsson åtgärdar Trafikverket mellan 70 och 100 plankorsningar per år. Åtgärderna kan innebära investeringar på allt mellan två och 200 miljoner kronor.
– Åtgärderna kan vara väldigt olika. Det kan handla om att stänga plankorsningarna helt och hållet, bygga en ny väg eller installera bommar och ljussignaler. Det är en bedömning vi gör på varje enskild plats, säger han.
Varför tar det så lång tid?
– Om vi ska sätta upp bommar eller en annan teknisk lösning måste vi dra fram el och koppla in järnvägsövergången i trafikledningssystemet. För det krävs att vi får tillstånd att gräva ned ledningar på andras mark. Detsamma gäller om vi ska anlägga en väg. I vårt demokratiskt samhälle måste man kunna ha åsikter om detta så det finns ju också en överklagandeprocess, säger Bengt Olsson.
– Det tar ett antal år innan ett enskilt ärende är helt klart. Vi kommer tyvärr att ha de här plankorsningarna under ansenlig tid framöver.
Det var på onsdagskvällen som en pojke i 15-årsåldern omkom efter att han blivit påkörd av ett tåg i höjd med Hackefors i Linköping.
I en mejlkonversation som vi har tagit del av går det att läsa att en privatperson varnade Trafikverket om den aktuella järnvägsövergången för drygt tre år sedan. Personen var själv nära att råka ut för en olycka och informerade myndigheten om att många barn och Saabanställda ofta cyklar över plankorsningen. I mejlet föreslogs också att ett farthinder med grindar skulle sättas upp.
I sitt svar skriver Trafikverket bland annat så här:
"De plankorsningar som Trafikverket kommer att bygga om de närmaste åren är där det går mycket korsande biltrafik och där järnvägen korsas av många gående och cyklister. Den aktuella plankorsningen är på en lågtrafikerad bana med 29 tåg per dygn och färre än fem fordon passerar plankorsningen per dygn. Den är således inte med bland de 100 plankorsningar som är högst prioriterade".
– Jag tipsade Trafikverket om denna fara 2020 efter att jag nästan blev påkörd och fick ett udda svar. Hade man då gjort ett farthinder hade nog 15-åringen levt idag. Tog Trafikverket sitt ansvar? Jag vet inte, men ångrar att jag inte låg på mera, skriver privatpersonen i ett mejl till oss.
Vad säger du om det här? Varför har inget hänt?
– Det är alltid en utmaning att bli tvingad att prioritera. Vi har så väldigt många såna här plankorsningar. De plankorsningar som vi har fått prioriterade är där det är mycket trafik. Ju fler människor som rör sig över ett sånt här riskställe ju högre upp i prioriteringen kommer det, säger Bengt Olsson.
"Det är alltid en utmaning att bli tvingad att prioritera. Vi har så väldigt många såna här plankorsningar", säger Bengt Olsson om att Trafikverket varnades om järnvägsövergången redan för tre år sedan.
Vad gör ni under tiden, innan en korsning prioriteras?
– Vi försöker se till att det finns siktdjup åt både höger och vänster vid alla plankorsningar som inte har bommar eller signalanläggningar. Man ska kunna stanna i god tid innan spåret för att se om det kommer ett tåg eller inte. Det är också det som kryssmärkena vid övergången indikerar. Det innebär att vi löpande är ute och rensar växtlighet och sly.
Är det åtgärder på gång vid den här plankorsningen?
– Vi håller på att ta fram information om det, om den är prioriterad eller inte. Vi kan återkomma om hur det ser ut med det.
När Bengt Olsson återkommer på torsdagseftermiddagen ger han följande besked:
– Vi kommer att utreda den här händelsen så långt vi kan, men det är också en polisfråga. Det jag kan säga är att vi för två veckor sedan röjde runt plankorsningen för att man ska kunna se tillräckligt långt för att avgöra om det kommer ett tåg eller inte. Plankorsningen finns tyvärr inte med bland de plankorsningar som prioriteras just nu. Samtidigt sker det fler incidenter vid övergångar där vi har bommar – anledningen har vi inte kunnat sätta fingret på.