I somras började den tillfälliga gymnasielagen att gälla. Innan beslutet togs var den kritik som framfördes från några håll inte nådig. Bland annat underkändes lagförslaget av Migrationsdomstolarna och lagrådet hävdade bland annat att förslaget innehöll godtyckligheter. Men lagen antogs och började gälla första juli, med sista ansökningsdag sista september.
Migrationsverket har lovat att sökande ska få besked före årsskiftet, men det ser dystert ut. Enligt verkets uppdatering veckan före jul, hade 7 008 av totalt 11 708 sökande fått besked. För de ungdomar och unga vuxna som väntar på besked är tillvaron inte lätt. De förutsätts klara sig på egen hand. Ersättningen är från Migrationsverket, men betalas ut av kommunen och är 71 kronor om dagen. Bostad måste de ordna själva.
– Det är ett problem att vi har så dålig koll på den här gruppen och deras boendesituation. Ersättningen är liten och att ordna boende på egen hand är svårt, säger Mikael Frisberg, samordnare för språkintroduktion på utbildningsförvaltningen.
Kommunen har ingen skyldighet att ordna bostad och de sökande har inte heller rätt till försörjningsstöd. Åtminstone – skriver Sveriges kommuner och landsting (SKL) – så har den frågan inte prövats i domstol ännu.
Undantaget är ekonomisk hjälp till det som kallas särskilda behov. Ett sådant särskilt behov kan vara varma vinterkläder eller glasögon, exempelvis. Hur mycket pengar det kan röra sig om är oklart.
– Eftersom alla ska få en individuell prövning så går det inte att ge ett generellt svar på vilka summor det kan röra sig om, säger Alva Miha, verksamhetsutvecklare på socialförvaltningen.
De som väntar på besked om att få stanna utifrån gymnasielagen, har heller inte rätt till subventionerad vård, utan betraktas mera som turist (utanför EU) med rätt till akut vård som man själv förväntas betala.
Hur politikerna som beslutat om lagen har tänkt att vardagen ska gå ihop för de här ungdomarna som väntar på besked är - för många inblandade - obegripligt.
De får gå visserligen gå i skolan i väntan på besked. Men de har nästan inga pengar, många har ingen bostad utan flyttar runt bland kompisar.
Hur många ungdomar och unga vuxna boende i Linköping som sökt det tillfälliga uppehållstillståndet är oklart. Enligt Mikael Frisberg uppfyller mellan 60 och 70 personer kraven för att söka, och han tror att de flesta kommer att få uppehållstillstånd.
– Kraven är inte så höga, det som krävs är att man försäkrar att man avser att studera, säger han.
Någon kontroll för att se om studier bedrivs görs inte
– Nej, det kan vi inte hålla koll på. Men den som vill ha förlängt uppehållstillstånd måste kunna visa upp ett intyg från skolan efter 13 månader, säger Mikael Frisberg.
Enligt Flisberg verkar det som de flesta som väntar på besked går i skolan. Men förutsättningarna för studier är förstås dåliga för de som måste ägna tid åt att hitta en soffa för natten, konstaterar han och tillägger:
– Jag tycker vi ställer orimliga krav på de här ungdomarna. Vad jag vet så har vi ett antal som inte har uppgett någon adress. Men vi från skolans håll kan inte påverka boendesituationen, vi erbjuder skolplatser.
Enligt organisationen Nyanlända unga i Östergötland (NU) befinner sig omkring 25 unga – som sökt uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen - i akut hemlöshet. Men de tror att mörkertalet är stort därför att många tillfälligt löser situationen.
Enligt NU händer det att unga tvingas sova i trappuppgångar eller utomhus. Även om just utesovande inte är något som polisen i Linköping sett något av.
Vanligast är att lösa nattlogin natt för natt. En soffa här, eller ett golv där är den vanligaste lösningen.
I oktober tog kommunstyrelsen beslut om att hålla sig till de riktlinjer som SKL förordar när det gäller sökande enligt den tillfälliga gymnasielagen. I princip innebär det att kommunen inte har något krav på sig att erbjuda några insatser alls. Å andra sidan finns heller inget förbud mot att göra det. Nämnder som har kontakt med den här gruppen unga uppmanas ändå att hålla koll på utvecklingen och återkomma med en lägesrapport i juni.
För den som får uppehållstillstånd blir tillvaron lite enklare. Då har man i princip samma rättigheter och skyldigheter som vilken medborgare som helst. Man förväntas fixa sitt uppehälle och skaffa sig en egen bostad. Men då blir de ekonomiska möjligheterna något bättre. Åtminstone på pappret. Man har rätt till försörjningsstöd om alla andra möjligheter är uttömda. Tanken är att studerande som fyllt 20 i första hand ska försörja sig genom att ta studielån med tillhörande bidrag. Den möjligheten finns inte för personer under 18, de har sitt studiebidrag – 1 250 kronor i månaden – och kan få extra bidrag i form av inackorderingstillägg, som är som högst 2 350 kronor. Men för båda grupperna gäller att de – precis som alla andra – har rätt att vända sig till socialförvaltningen för att få hjälp när alla andra vägar till försörjning är prövade.
För den som får det tillfälliga uppehållstillståndet i 13 månader har kommunen rätt till en ersättning på 133 000 kronor. Men det är en engångssumma och betalas inte ut igen även om uppehållstillståndet förlängs ytterligare 13 månader.