Detta behov ställer stora krav på regering, byggherrar och kommuner trots att aktörerna redan har växlat upp takten byggprocessen.
Behövs ett nytt rekordprogram?
Förra året påbörjades byggande av över 70 000 bostäder och sedan 2014 har utvecklingen inom bostadsbyggandet varit rekordartad nästan jämförbar med miljonprogrammets siffror på 1960-talet. Det kommer också förmodligen att byggas fler hyresrätter än bostadsrätter under 2018 vilket är glädjande men det krävs också åtgärder från samtliga ingående aktörer för att förhindra ytterligare segregation.
Även renoveringen av det gamla hyresrättsbostadsbeståndet, förnyelse av miljonprogrammets utemiljöer och ungdomars inträde på bostadsmarknaden är högst angelägna frågor för samhällets utveckling.
Kommuner får dela på cirka 1,8 miljarder
Intresset för statens stöd till bostadsbyggande har ökat kraftigt, från 114 kommuner som ansökte 2016 till 204 kommuner 2017 och nu får 99 kommuner runt om i landet får dela på cirka 1,8 miljarder kronor i stöd till ökat bostadsbyggande. Det är nästan dubbelt så många jämfört med förra året. Kommunerna som är med och delar på bidraget har i år gett startbesked till 73 372 nya bostäder jämfört med 49 624 bostäder under förra året.
För Linköpings del handlar det om att man fick startbidrag för över 17 000 bostäder och nästan 40 miljoner kronor.
Mäklare spår prisnedgång
Det som styr bostadsbyggandet är inte bara regering och riksdags görande och låtande utan det är framförallt efterfrågan och prisutvecklingen på byggandet som påverkar tillgången. Behovet styrs naturligtvis av att allt fler människor vill sätta eget bo. Men om priset inte är överkomligt och statens/bankernas givna förutsättningar inte är de rätta fungerar inte bostadsmarknaden optimalt.
Hyressättning och priser på villor samt bostadsrätter har ökat i en takt som är oroande de senaste åren. Men nu verkar det som om den trenden har brutits.
I slutet av 2017 spådde många mäklare på prisnedgång de kommande tre månaderna. Nästan varannan mäklare trodde på fallande priser. Det visar den Mäklarpanel som genomfördes av Valueguard i samarbete med Fastighetsmäklarförbundet.
Generellt sett i Sverige sjönk också bostadsrättspriserna och villapriserna under årets tre sista månader enligt mätningar från Svensk Mäklarstatistik.
Fortsatt sjunkande
Även försäljningsstatistiken för november visar på en avvaktande marknad med fortsatt sjunkande priser. Priserna på bostadsrätter sjönk med tre procent och har nu ett snittpris på strax över 2,4 miljoner eller 35 820 kronor per kvadratmeter. Villapriserna visar på en tillbakagång med en procent och har nu ett genomsnittligt pris på tre miljoner kronor. Det visar siffror från Svensk Mäklarstatistik som Länsförsäkringar Fastighetsförmedling tagit del av.
- Både köpare och säljare känner fortfarande stor oro för framtidsutvecklingen på bostadsmarknaden och avvaktar med att byta bostad. Det är sannolikt att vi inte ännu sett botten på den nedåtgående priskurvan. Under början av nästa år kommer dock efterfrågan på lediga bostäder att öka eftersom många vill byta bostad innan det skärpta amorteringskravet inför den förste mars. Fortsatt låga räntor, hög sysselsättningsgrad och god disponibel inkomst hos hushållen talar också för en återhämtning på bostadsmarknaden framöver, säger Marcus Svanberg, VD på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.
Olika riktningar
Trots ett större utbud och en del prissänkningar på bostäder verkar det som om marknaden är fortsatt pessimistisk under 2018. Bostadsfrågan kommer förmodligen att bli en relativt sett stor valfråga både nationellt och lokalt och det kanske behövs.
