”Just nu sker ett ekonomiskt mirakel i USA”. Orden är Donald Trumps i hans ”State of the Union”, presidentens inledande tal varje år.

Det har aldrig skett någonting som liknar detta, sa Trump. Som vanligt skryter han utan att kolla fakta. Under Obamas två sista år som president ökade amerikansk ekonomi lika mycket, och uppgången har därefter fortsatt.

Det är sant att USA:s ekonomi går bra. Arbetslösheten är låg, börsen har gått upp. Det beror delvis på Trump. Han har lyckats med en stor skattesänkning. Det stimulerar ekonomin och eftersom de som har högst inkomst fått störst sänkning har det ökat investeringarna.

Dessutom har statsutgifterna ökat. Tillsammans innebär det att ekonomin stimuleras, vilket påverkar tillväxt och sysselsättning. Följden är dock att statsskulden och budgetunderskottet är de högsta i modern tid. Efter den stora finanskrisen 2008 genomförde Obama regleringar av finansmarknaden. Syftet var att skydda USA:s konsumenter och banker när en ny kris kommer. Dessa regleringar har under Trump avlägsnats.

Om en ny finanskris kommer är därför stupet extremt högt. Den amerikanska finansmarknaden är oskyddad och möjligheterna att stimulera ekonomin genom upplåning, räntesänkningar och ökade statsutgifter finns inte.

Vad som kommer att utlösa en ny finanskris vet vi inte, lika lite som någon den 14 september 2008 kunde veta att den amerikanska banken Lehman Brothers dagen efter skulle gå i konkurs, vilket ledde till den djupaste ekonomiska krisen sedan 1929.

Många fruktar just nu att vi står inför en ekonomisk nedgång. Anders Borg har i flera intervjuer sagt att han tror att en ekonomisk kris bryter ut under denna mandatperiod. Och att bristen på politisk stabilitet kommer att försvåra nödvändiga åtgärder.

Också Konjunkturinstitutet och de flesta bankprognoser pekar på en sannolik nedgång. I Världsbankens konjunkturrapport för 2019 beskrivs läget som ”orosmoln som nalkas vid horisonten”.

1929 års kris förvärrades av att USA reste tullmurar som ledde till ett handelskrig. Ett skäl till att 2008 års kris inte blev ännu värre var att USA lät bli tullarna. För Trump är det annorlunda. ”I am a Tariff Man”, tweetade Trump för två månader sedan. Han genomför höjda tullar och ekonomisk isolering vilket drabbar världsekonomin och speciellt vårt exportberoende land.

Vi ser nu i Sverige hur bostadsmarknaden faller, konsumtionen minskar och småföretagens konkurser ökar. Det är oroväckande tecken. Dessutom är de svenska hushållen är hårt skuldtyngda. År 2017 uppgick skulderna till cirka 4 000 miljarder kronor, vilket motsvarade cirka 90 procent av BNP och drygt 185 procent av de disponibla inkomsterna. Sjunker realvärdena på villor och bostadsrätter måste bankerna kräva säkerheter eller extra amorteringar. Då hamnar vi i en nedåtgående spiral.

Tidigare ekonomiska kriser har haft stor politisk betydelse. 1929 års kris blev en utgångspunkt för nazisternas frammarsch i Tyskland. 2008 års kris gynnade de högernationalistiska partierna i Europa.

Vi måste få en fungerande ekonomisk beredskap och grundläggande förberedelser inför nästa internationella ekonomiska kris för att hindra populismens frammarsch.