Världen står inför en rejäl omställning, inte minst ifråga om livsmedel. Enligt Johan Rockström, professor i miljövetenskap, måste utsläppskurvan vända nedåt redan i år om det ska finnas en rimlig chans att undvika ”de stora katastroferna”, och han har kallat 2020 för ”ett sanningens år för klimatet”.
Siffror från FN:s klimatpanel IPCC visar att lantbrukssektorn står för uppemot en fjärdedel av världens totala växthusgasutsläpp, alltså mer än både transporter och byggnader tillsammans. Två tredjedelar av dessa orsakas av boskapsskötsel. ”Fixar vi maten, fixar vi mänskligheten och planeten”, menar Rockström.
För att tydliggöra vilka matvaror som medför höga utsläpp och vilka som inte gör det, har företaget CarbonCloud tagit fram ett verktyg där de hjälper livsmedelsproducenter att beräkna klimatavtrycken för sina produkter. Med detta räknar man ut hur mycket växthusgasutsläpp produktionen orsakar, från jordbrukets alla delar och hela vägen till butikshyllan. Resultatet presenteras för slutkonsumenten genom en märkning på förpackningen.
Många företag, oftast producenter av växtbaserade livsmedel, använder sig av CarbonClouds verktyg och märkning. Mejerijätten Arla däremot, har valt att inte göra det:
– Vi arbetar hårt på att få ner utsläppen, men det är en oerhört komplex fråga, och att bara mäta koldioxid blir endimensionellt, säger Caroline Starck, kommunikationschef på Arla.
– Därför jobbar vi på att hitta ett bättre sätt att mäta. Vi försöker visa på nutrienter; vitaminer och mineraler. Alla våra gårdar i hela världen jobbar på att få ner utsläppen, det är en av våra absolut högsta prioriteringar, men vi vill bredda frågan. Biologisk mångfald är viktigt till exempel, och genom jordbruksmark och kolsänkor fångar man dessutom upp koldioxid.
David Bryngelsson, VD och grundare för CarbonCloud samt doktor i energi och miljö vid Chalmers, menar att detta förhållningssätt är ett försök att flytta diskussionen:
– Den här frågan är problematisk för Arla eftersom de inte har något att vinna på klimatfrågan: mjölk ligger alltid högre än växtbaserade alternativ. Detta beror dels på utsläppen vid foderproduktion - det krävs mycket mindre areal för att odla exempelvis havre - och dels på att korna släpper ut metan. Variationen mellan mjölk och mjölk är stor, men även med de inbyggda skillnaderna kommer komjölk aldrig i närheten av växtbaserade alternativ. Då kan man välja att erkänna problemet och prata om det, eller försöka flytta diskussionen. Arla väljer lyfta andra saker, som näringsinnehåll. Men även om mjölk innehåller kalcium och ger öppna landskap så orsakar den fortfarande lika mycket utsläpp. Bilindustrin agerade på samma sätt för femton år sedan.
Den biologiska mångfalden då?
– Biologisk mångfald är viktigt, men det är inte så enkelt som det låter. Vissa biotoper är beroende av betande djur så att det inte blir hallonsnår och liknande, men dessa marker utgör en väldigt liten del av den areal som betas. De flesta betar på åkermark där annat hade kunnat odlas, och andra på tidigare våtmarker som skulle bli väldigt artrika om de återfuktades. Så ur klimathänsyn skulle man kunna dricka betydligt mindre mjölk. Men man behöver inte sluta helt, växtbaserad produktion och kor skulle kunna samexistera genom att låta vissa marker utgöra betesmark och andra inte.
Magnus Dahlblom, platschef på Arlas mejeri i Vimmerby, ser inte växtbaserade alternativ som ett hot, snarare som en möjlighet:
– Vi ägs av 10000 bönder, säger han.
– De producerar mjölk. Anledningen till att de startade kooperativet en gång i tiden var att vi ska hantera deras mjölk. Det är vårt huvudfokus. Men nu ser vi att saker och ting förändras, och vi förändras ju med. Anledningen till att vi finns, det är för att generera pengar till bonden. Ser vi nu, tillsammans med våra bönder, att marknaden efterfrågar växtbaserat så ska vi satsa på de bitarna också, även om mjölken alltid kommer att vara kärnan i det vi gör. Framtiden för Arla är att vi kommer ha både växtbaserat och mjölk i vår produktportfölj. Och i vissa fall där vi kan vinna på smak och konsistens kan vi givetvis göra en blandning. I Danmark lanseras nu den första linjen rena havredrycksprodukter med olika smaker, och detta kommer även sjösättas i Sverige längre fram. Så vi vet ju inte hur den här fabriken ser ut om 25 år, vi kanske tillverkar helt andra produkter här då.
