Anen-Yxerns IT-förening har kämpat för att få fiber till Locknevi. "Fiber är betydligt mycket bättre i form av tillförlitlighet och hastighet. Men vi kommer lyssna och se vad det här mötet har för utslag", säger Carl-Axel Centerstig. Här på bild med Ulf Pettersson, också från föreningen.
Sedan 2017 har Anen-Yxerns IT-förening kämpat för att få fiber till hushållen i Locknevi socken. Stöd söktes från Jordbruksverket för att det skulle vara ekonomiskt gångbart för ett bolag att satsa på bredband i området. Det beviljades med 13,6 miljoner och Telia tog på sig uppgiften att utveckla fibernätet i trakten. Men med cirka 50 hushåll kvar att ansluta avslutade företaget projektet. Något som under mötet i bygdegården fick Lockneviborna att höja på rösten.
– För cirka tre år sedan gjorde vi ett avtal med Telia om att de skulle bygga fiber i området. De har inte fullföljt det avtalet trots att de fått nästan 14 miljoner i stöd, säger Carl-Axel Centerstig, ordförande i IT-föreningen.
– Vårt uppdrag är att se till att det finns en lösning som fungerar i Locknevi. Vi vill se att Telia tar sitt ansvar och inte smiter ifrån notan. Framförallt under pandemin har det visat sig hur väsentligt det är att ha ett fullvärdigt bredband för att det ska gå att leva och verka på landsbygden. För de cirka 400 hushåll som fick fiber har det fungerat jättebra, fortsätter han.
Patrik Rhodén, som är regional säljare på Telia, var på plats för att företräda bolaget och presentera en lösning för resterande hushåll.
– Alla som är här har vi kommunicerat till att vi inte kommer bygga fiber för. Anledningen var att det var orimliga kostnader som dök upp under projektet. Ingen av dem är heller orderbekräftade kunder. När en beställning görs av en kund så skickar vi sedan ut en bekräftelse och det är först då som det blir ett bindande avtal, förklarar han.
Patrik Rhodén menar att fast bredband via mobilnätet är en bra lösning. "Det är väldigt likt en fiberanslutning om man inte låser sig vid hastigheter."
Men den förklaringen köpte inte ortsborna på plats. Utan kommenterade: "Ni visste geografiskt hur det låg och hur många hushåll det rörde sig om. En utredning måste ha gjorts på hur mycket det skulle kosta." "Kommer vi någonsin få en förklaring till varför ni övergav oss? Vi utlovades fiber mot att vi ställde upp med mark utan ersättning och sedan fick vi inte fiber fast att vi höll vår del."
– Markupplåtelseavtal är inte samma som anslutningsavtal. Jag kan tyvärr inte svara på frågor om själva upphandlingen, svarar Patrik Rhodén.
I Locknevi bygdegård samlades ortsbor, politiker, Fiberföreningen och en representant från Telia. "Riksdagsman Anders Åkersson har berättat att han ska ta detta vidare i sin roll. Så vi får se vad som händer" berättar Carl-Axel Centerstig.
Björn Berg (C), som jobbar som infrastrukturpolitisk rådgivare i riksdagen, var också närvarande.
– Från politiskt håll kan vi inte göra så mycket eftersom Telia inte har brutit mot någon lagstiftning. Men att ett stort telebolag tar emot nästan 14 miljoner i skattepengar för att bygga infrastruktur på landsbygden och sedan inte bygger färdigt enligt det avtal som skrivits tycker jag är moraliskt fel. Vi har sett liknande exempel på andra håll och därför har reglerna ändrats. Nu kan företag bara behålla stödet om varje hushåll som finns med i projekteringen får bredband.
"Det är många som är besvikna. En del har till och med släppt till mark för utbyggnaden av fibernätet med förståelsen om att de också ska få fiber, sedan har Telia inte hållit det löftet. Därför kan vi märka av ett kompakt missnöjde här idag", säger Björn Berg (C) som är rådgivare till riksdagen.
Patrik Rhodén menar att bolaget har ansträngt sig för att hitta en lösning till de fastigheter som är kvar.
– Fast bredband via mobilnätet är för många en bättre och billigare lösning som inte innebär några söndergrävda gräsmattor. Istället sätts en antenn på fasaden som riktas mot den mobilmast som har bäst täckning. För kunderna ska bli nöjda måste det finnas tillräcklig med kapacitet, därför har vi tänkt uppgradera sju master. Men för att starta det projektet måste vi först se att det finns tillräckligt stort intresse här.
Finns det någon chans att ni bygger ut med fiber till de hushåll som finns kvar?
– Projektet är stängt så det ska nog mycket till för att det ska öppna upp igen.
Patrik Rhodén från Telia fick ta mot många frågor och en hel del kritik. “Vi har blivit inlurade i något som era jurister sedan trollar bort för att det blir för obekvämt att fortsätta i ytterområdena”, var en av kommentarerna.
Agneta Lind var en av de ortsbor som närvarande på mötet. Hon är själv osäker på om hon kommer att nappa på alternativet som presenterades.
– Jag hoppas att Patrik Rhodén inte tog illa vid sig av all kritik, utan kan ta med sig av det som sas här till sina chefer så att vi kan hitta en lösning som fungerar för alla, säger hon.
Agneta Lind är en av dem som deltog på mötet och som nu funderar över alternativet som presenterades. "Vi har inte hunnit att landa i det. Vi är lite veliga i hur vi ska göra och ska fundera vidare".