Därför kalkar lantbrukarna sina åkrar

Just nu kalkas åkrarna kring Loftaån. Åtgärden, som kallas strukturkalkning, har många fördelar för såväl miljön som för jordbruket.

Först sprids kalken över åkern och sedan plöjs den ner i marken.

Först sprids kalken över åkern och sedan plöjs den ner i marken.

Foto: Karin Hertz

Lofta2018-08-27 14:00

I en dryg vecka har lantbrukare som äger eller arrenderar mark kring Loftaån kalkat sina åkrar. Kalkningen av marken medför att grundämnet fosfor hålls kvar i åkermarken, vilket i sin tur leder till att fosfor inte läcker ut till Loftaån och senare Östersjön.

– Strukturkalkningen gynnar både miljön och ökar produktionen på jordbruksmarken, säger lantbrukaren Björn Riedmüller som arrenderar mark i området.

När kalken reagerar med fosfor får jorden är bra struktur. Strukturkalkningen är särskilt gynnsam på leriga jordar.

– Åkern blir lite mer lättbrukad och då går det åt lite mindre diesel, vilket också är bra för miljön, säger Håkan Hjalmarsson, lantbrukare i Vråka.

Kalkningen hjälper också till att höja pH-värdet i marken.

– Det är viktigt att marken har rätt pH. Om marken får för lågt pH kan växterna ta upp tungmetaller ur marken, säger Håkan Hjalmarsson.

Effekten av strukturkalkningen är långsiktig och beräknas hålla i sig i 20 år.

Området som kalkas sträcker sig från Björnsholm och Tindered ner till Vinö. Tolv ton kalk sprids ut på en hektar åkermark.

– Sen gäller det att blanda in kalken direkt ända ner till plöjdjup, säger Håkan Hjalmarsson.

Västerviks kommun har sökt och beviljats pengar från länsstyrelsen för att kunna genomföra strukturkalkningen. Hälften av kostnaden för strukturkalkningen får lantbrukarna bidrag för. Tidigare har bland annat åkermark kring Vindån vid Vråka strukturkalkats. Det skedde i början av 2010-talet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om