Steffen och Monika Tiepner har sommarstuga i Virserum och brukar besöka älgparken varje år.
Trots att Monika Tiepner besöker älgparken utanför Målilla varje år tröttnar hon aldrig på skogens konung.
– Det är otroligt roligt att se på älgarna. Det blir inte tråkigt, säger Monika Tiepner som fascineras av allt från älgarnas luktsinne till hur de beter sig mot varandra.
Med sommarstuga i Virserum har hon och maken Steffen Tiepner nära till älgparken, som drivs av Hjalmar och Maria Österberg sedan åtta år tillbaka.
– Hittills i år ser det jättebra ut. Vi har mycket besökare. Det är både tyskar och svenskar. Tyskarna är verkligen tillbaka i full styrka efter de två corona-åren, säger Hjalmar Österberg strax innan förmiddagens besökare ska få mata älgarna med björksly.
Carolina Johansson, chef på Virserums konsthall, tog med sig hela personalen till älgparken för ett studiebesök.
– Det är ett av de stora turistmålen i kommunen, säger Carolina Johansson.
Förutom tyskar och svenskar kommer det turister från länder som Danmark, Nederländerna och Schweiz. En normal säsong har älgparken runt 15 000 besökare.
– Vi hoppas slå rekord i år, säger Hjalmar Österberg.
"Uppskattningsvis hälften av våra besökare är tyska", säger Hjalmar Österberg som hoppas att 2022 ska bli ett rekordår för Målilla älgpark.
Han beskriver älgen som ett utpräglat vinterdjur som tål väldigt låga temperaturer.
– Värme har den problem med, men det klarar den genom att bada hela tiden.
I parken finns totalt tio älgar i tre olika hägn.
– Vi har en älgkalv i år, säger Hjalmar Österberg som berättar att det numera föds färre kalvar i alla älgparker.
– Det är likadant i naturen, det föds inte mycket älgkalvar. De som föds är jättesmå. Det är något som händer med hela älgstammen, i alla fall i södra halvan av Sverige.
Besökarna får mata älgarna i parken.
Han menar att klimatförändringarna kan ligga bakom utvecklingen och att älgen på sikt kommer att försvinna från södra Sverige.
– Vi får hoppas att den överlever i Norrland, där det är kallare.
Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har älgens reproduktion minskat under de senaste decennierna.
– Tittar man på de senaste 20 åren har vi haft en gradvis nedgång hela tiden när det gäller antalet kalvar per ko, säger Fredrik Widemo, klövviltsforskare på SLU.
Ett varmare och torrare klimat pekas ut som en förklaring till att det föds både färre och lättare älgar.
– De år då det är varmt och torrt under försommaren får man en lägre kalvproduktion och det påverkar också kalvvikterna i södra Sverige.
Med temperaturer kring 30 grader svalkar sig älgarna gärna i de vattenhål som finns.
Varma och torra försomrar råder det brist på foder av tillräckligt bra kvalitet.
– Det påverkar älgkornas möjlighet att producera mjölk. Vi har sett i en undersökning för några år sedan från Öland att många av de kalvar som föddes dog för att de inte hade fått någon mjölk. Korna har helt enkelt inte haft tillräckligt med energi för att producera mjölk.
Bedömer ni att älgen kommer att försvinna från södra Sverige på sikt?
– Det är svårt att sia om. Det beror helt på vad som händer med klimatförändringarna. Men som det ser ut nu är vi helt klart inne i en negativ trend. Tittar man på Nordamerika kan man konstatera att det finns risk att det blir så, säger Fredrik Widemo som berättar att älgen har försvunnit från den sydligaste delen av sitt utbredningsområde i Nordamerika.
Hur säkra är ni på att utvecklingen beror på klimatförändringarna?
– Det finns många faktorer som bidrar till det här, och det kan också finnas indirekta effekter. Klimatförändringarna påverkar också hur vi bedriver jord- och skogsbruk, som är viktiga faktorer för hur mycket foder som finns, säger Fredrik Widemo och fortsätter:
– Men vi kan se i de analyser vi har gjort att vi dels har en gradvis förändring under de senaste 20 åren. Vi ser också en extra stor förändring de åren när det verkligen har varit varmt och torrt. Det är en väldigt god indikation på att klimatet åtminstone har en del i den här effekten.
Målilla älgpark.
Den rekordvarma sommaren 2018 sticker ut i statistiken.
– Då hade vi den lägsta reproduktionen i Norrland, Svealand och Götaland sedan vi började mäta i slutet på 90-talet.
Samtidigt som älgen missgynnas av klimatförändringarna kan de mindre hjortarterna gynnas av ett varmare klimat.
– Kanske framför allt rådjur och dovhjort som kan drabbas ganska hårt av tuffa vintrar.
Men loppet är inte kört för älgen i södra Sverige.
– Ser man till att skapa bättre förutsättningar för foder i landskapet så kan man bromsa den här utvecklingen.
