I oktober 2011 avled en åttaårig flicka när hon satt och hängde på en gravsten på Bollebygds kyrkogård. Hon var där med anhöriga. Dödsolyckan öppnade ögonen för många i branschen med riskerna med dåligt förankrade gravstenar. Men arbetet att säkra dem tar tid.
Målilla kyrkogård har varken fler eller färre farliga gravstenar än någon annan kyrkogård i Aspelands pastorat enligt dess kyrkogårdschef och fastighetsansvarige, Jörgen Petersson.
Han började i pastoratet som kyrkogårdsarbetare för 33 år sedan och är i dag huvudansvarig för sju församlingar, åtta kyrkor, tre kapell, tio kyrkogårdar och 11 000 gravstenar.
– Det finns säkert minst en gravsten på varje kyrkogård som står och lutar. Men det är gravrättsinnehavarens ansvar och inte kyrkans, berättar han.
Var femte år låter pastoratet ett företag besiktiga alla gravstenar, den senaste 2020/2021. Men först efter Allhellgonahelgen i år kommer gravrättsinnehavare med lutande stenar få brev hemskickat.
Skälet att det tagit tid är kulturgravar. Länsstyrelsen kan besluta om att en grav med särskilt kulturhistoriskt värdefull gravsten eller inramning ska klassas som kulturgrav. Det kan ske både för gravar med gravrättsinnehavare och utan. Även församlingen kan besluta om en kulturgrav om exempelvis någon person utmärkt sig till gagn för bygden. Då står församlingen för kostnaden annars kyrkogårdsförvaltningen.
Sedan den senaste besiktningen har förvaltningen arbetat med att säkra de kulturgravar som saknar gravrättsinnehavare.
– Vi har legat efter med kulturgravarna och haft fullt sjå med att säkra dem, berättar Jörgen Petersson.
Pastoratet har inte velat skicka ut brev till gravrättsinnehavare förrän man gjort sin egen hemläxa.
Det finns branschregler för hur en gravsten ska förankras i marken. Allt ska vara godkänt enligt CGK, Centrala Gravvårdskommittén.
– De gravrättsinnehavare som säkrar en gravsten vänder sig ofta till ett stenhuggeri med moderna branschgodkända tillbehör, berättar Jörgen Petersson.
Om gravstenen har en sockel så ska även förankringen till sockeln vara godkänd. Sockeln i sin tur ska vara förankrad på ett godkänt sätt i marken.
De stenar som trots brev inte förankras på rätt sätt kan komma att läggas ned på graven. Om kvarteret på begravningsplatsen bara tillåter stående stenar kan graven då anses som vanskött och gravrätten dras in.