Tom har gödsel och klimatet i tankarna

Det som började med att dra lite nytta av den kodynga som ändå fanns på gården, har utvecklats till Tom Birgerssons heltidsjobb. ...och att rädda världen.

Tom Birgersson på infarten till biogasanläggningen vid Hagelsrums gård.

Tom Birgersson på infarten till biogasanläggningen vid Hagelsrums gård.

Foto: Henrik Nestor

Målilla2020-07-28 12:00

Sedan 2012 har Tom Birgersson på Hagelsrums Biogas jobbat med "nötflyt", alltså kogödsel. Det var då som första versionen av familjens biogasanläggning stod klar.

– Tanken var bara att göra lite el av det gödsel som ändå uppstod här på gården, berättar han.

Snart stod det dock klart att spillvärmen även räckte till att värma upp både rötkammaren och gårdens fyra bostadshus. Mer substrat tillfördes och sista året de producerade el blev utkomsten 1,5 miljoner kWh el. Från bara kobajs. Emellertid sjönk elpriset radikalt under den här tiden, och därför började man titta på fordonsgas. När KLT satte skallkrav på biogas 2017 öppnades möjligheten att leverera gas till bussarna.

– Vi förhandlade med E-on, hittade en volym och ett grundpris, byggde ut anläggningen och började leverera 2018. Då blev vi tvungna att ta in grannens gödsel.

Med den nya inrättningen producerade Hagelsrums biogas 7,2 GWh, vilket motsvarar 720 kubik diesel. Men anläggningen hade kapacitet att producera nästan det dubbla, så under hösten inleddes samtal med marknadsaktörer om att bygga mackar, vilket inte föll väl ut. Att köra på gas kräver bil med gastank, och eftersom invånarna inte hade sådana var bygge inte aktuellt.

– Det är lite hönan-och-ägget: kan man inte tanka gasbilen så köper man ingen. Så till slut byggde vi macken själva.

En halvmil rör grävdes ned mellan Hagelsrum och Målilla och så snart macken stod färdig började familjen sin egen, personliga omställning från fossil- till biogasdrift.

– Morsan och jag har gasbil, farsan har beställt.

Enligt dr Stefan Wirsenius, docent i miljö- och resursanalys, kan biogas vara bra klimatmässigt.

– Har man olika rester i biogasproduktionen ger det stor klimatnytta, men om man använder vall eller spannmål som råvara blir det inte alls lika uppenbara fördelar. Då kan utsläppen rentav bli större. En annan faktor är läckage. Det räcker med några procents läckage för att klimatnyttan ska försvinna.

I Hagelsrums anläggning används bara rester och läckaget är under 1%.

– Så ser det ut i allmänhet i svensk biogasproduktion, menar Tom Birgersson. 

– Klimatet var en del av orsaken till att vi byggde det här - visst är det lite häftigt att rädda världen när man kör.

Nya mackar med familjens gas har uppförts i Vimmerby och Högsby, och ytterligare en dyker upp i Hultsfred till hösten.

Gas är lättantänligt varför öppna lågor undanbedes.
Gas är lättantänligt varför öppna lågor undanbedes.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!