"Vi har inte stött på att någon annan som jobbar på det sättet vi gör, där föreningslivet och kommun har en organisation tillsammans och jobbar åt samma håll. Det tror jag är nyckel till att vi är där vi är idag", säger Robert Glader.
– Det känns väldig hedrande och lite overkligt att vi har fått utmärkelsen bland alla duktiga grupper i Sverige som jobbar med landsbygdsutveckling. Det blir som en belöning för många års hårt arbete av många människor, säger Robert Glader.
Nyligen fick Emilkraften utmärkelsen av Hela Sverige Ska Leva, en riksorganisation som fokuserar på landsbygdsfrågor. Emilkraften har funnits i nära 25 år och har sitt säte i Mariannelund. Föreningen har som mål att stödja samhällsutvecklingen och har genom åren drivit igenom flera projekt.
– Vi har gjort så mycket olika. Det största som vi startat upp och drivit under många år är Filmbyn Småland, ett museum om Astrid Lindgrens filmer. Det jobbade vi med i 7 års tid och det är nu ett eget bolag som står på egna ben och är upp i nästan 20 000 besökare per år. Sedan har vi gjort många andra viktiga projekt. Vi gjorde en medborgardialog där vi satte oss ner och intervjuade nästan 200 människor i Mariannelundsområdet om inkludering och integration. Vi har varit med och skapat en vandringsled mellan Lönneberga och Mariannelund. Exempelvis.
Filmbyn Småland är ett av de större projekt föreningen varit med och startat.
Vad har satsar ni på framåt?
– Just nu har vi ett projekt där vi jobbar mycket för att inspirera boendeanläggningar och andra att jobba mer med cykelturism. Det håller vi på med just nu för cyklingen är en starkt uppgående trend både utomlands och i Sverige så då vill vi att man ska ta tillvara på det så att det kommer mer folk till vårt område och vill spendera tid här. Men det som ligger närmast, och är viktigast, är att vi jobbar med att engagera ungdomar i samhällsutvecklingen och med att de ska känna sig stolta över sin bygd. För vi ser på alla kanter runt om i Sverige att föreningslivet har svårare att engagera ungdomar i utvecklingsarbetet. Det är så viktigt i en liten bygd. Så det kommer vi fortsätta med framöver och göra mer konkret.
"Vi försöker får företagen att se möjligheten att vända sig mot cykelturismen. För oss i Mariannelund är besöksnäringen väldigt viktigt del av landsbygdsutvecklingen i och med att vi har den möjligheten med Astrid Lindgren-arvet och allt annat runtomkring. Sedan kommer det även bli annat som vi får fånga beroende på hur läget ser ut", berättar Robert Glader.
Vad är det som gjort att ni har lyckats med era satsningar hittills?
– Jag tror att en av nycklarna är vår organisationsmodell. Vi är en ekonomisk förening som ägs av sex föreningar och Eksjö kommun tillsammans. Så vi jobbar väldigt nära kommunen, det tror jag är väldigt viktigt. Vi har upptäckt att vi är ganska unika på det sättet. Men det bygger på det ideella, att det är många föreningsmänniskor som gör bra saker i Mariannelund. Sedan är vi lite katalysatorn som håller ihop och fixar med finansiering till olika projekt.
"Att få med oss ungdomar i utvecklingsarbetet kommer vi lägga mycket kraft på och jobba hårdast med", berättar Robert Glader.
Vad betyder utmärkelsen i arbetet framåt?
– Den betyder väldigt mycket. Det blir ett kvitto lokalt och nationellt på att vi har gjort något bra de här knappa 25 åren som vi har funnits och varit till nytta för Mariannelund och Eksjö kommun. Det får man energi av.
Hela Sverige ska levas motivering: "Genom engagemang, långt ihärdigt arbete och god samverkan mellan flera olika aktörer visar Emilkraften verkligen på kraften i att jobba tillsammans för sin bygd. De jobbar både strategiskt genom planer och konkret genom projekt, arrangemang och aktiviteter. Med sitt arbete gentemot unga stärker de delaktigheten och framtidstron i bygden.Emilkraften är en förebild för andra genom sitt sätt att arbeta och skapa utveckling i en bygd och prisas därför som Årets lokala utvecklingsgrupp i Hela Sverige 2023."
Största utmaningarna som ni möter?
– Dels är det ekonomi givetvis. Där krävs det ofta att man får extern finansiering när man ska göra större projekt, då måste vi ut och söka. Sedan är en utmaning att nå ut med sitt budskap lokalt. Jag tror att vi inte varit så bra på att kommunicera vad vi gjort och gör. Jag tror att människor kanske ser på oss på ett annat sätt ur ett nationellt perspektiv, där det är många som jobbar med landsbygdsutveckling som är imponerade av det arbetet vi gör. Det har vi kanske inte riktigt lyckats förmedla så bra lokalt, det försöker vi bli duktigare på.
"I min vision skulle jag vilja att vi blir någon sorts förebild och hittar ett sätt att jobba på som blir mer attraktivt för ungdomar. Vi har ganska hög medelålder i vår styrelse. De är alla väldigt duktiga människor men jag hoppas att vi får in lite yngre så vi blandar upp erfarenheten med lite ungdomlig entusiasm. Vi har prata om att man kanske behöver titta på hela strukturen för hur en förening är uppbygg. Man lockar kanske inte ungdomar med att vara ordförande eller kassör. Det är kanske inte därför man vill engagera sig utan man engagerar sig för att man vill påverka. Jag kan tycka att det i dagens föreningsliv kan vara lite för mycket byråkrati och för lite verkstad", säger Robert Glader.