Familjen fast pÄ förorenad tomt i Mariannelund

Det finns arsenik och bly dÀr potatislandet skulle bli. Familjen Backman avrÄds helt frÄn att odla direkt i jorden pÄ sin tomt. Barnen ska inte grÀva i marken pÄ grund av risk att fÄ i sig av miljögifterna.

Föroreningar frÄn det gamla fabriksomrÄdet sprids in pÄ familjen Backmans tomt. "Vi ska inte odla direkt i jorden och barnen ska inte grÀva i marken och det hÀr sitter vi fast i" sÀger Viktor Backman som förbereder ett skadestÄnd mot Eksjö kommun.

Föroreningar frÄn det gamla fabriksomrÄdet sprids in pÄ familjen Backmans tomt. "Vi ska inte odla direkt i jorden och barnen ska inte grÀva i marken och det hÀr sitter vi fast i" sÀger Viktor Backman som förbereder ett skadestÄnd mot Eksjö kommun.

Foto: Jimmy Karlsson

Mariannelund2020-09-30 06:00

Det Àr inte vad familjen vÀntade sig nÀr de köpte sin drömvilla med naturnÀra lÀge i utkanten av det lilla samhÀllet 2017.

– Vi fick veta att det legat en gammal industri hĂ€r intill, men att det inte var nĂ„got som berörde vĂ„r fastighet, sĂ€ger Viktor Backman som nu fĂ„tt en helt annan bild av idyllen.

Grannfastigheten har riskklass 1, det innebÀr allvarliga föroreningar i marken. LÀnsstyrelsen skriver i en rapport att det finns cirka 47 ton bly, 1,1 ton arsenik och runt 40 ton av bÄde koppar och zink i marken pÄ det före detta fabriksomrÄdet.

NÀr Viktor Backman fick kÀnnedom om miljögifterna blev han genast orolig för familjens tomt som grÀnsar mot den förorenade marken.

– Kommunen upplyste om att det inte fanns nĂ„gra föroreningar pĂ„ vĂ„r tomt. Men det har aldrig tidigare tagits nĂ„gra prover. Man har inte ansett det nödvĂ€ndigt, Ă€ndĂ„ finns det en rapport frĂ„n 2003 som talar om att det Ă€r troligt att föroreningarna sprids och att det riskerar att öka, sĂ€ger han.

NÀr han ville ha prover tagna pÄ tomten hÀnvisade kommunen till lÀnsstyrelsen som Àr tillsynsmyndighet för den förorenade grannfastigheten. De prover som dÄ togs visar pÄ höga halter bly i jorden pÄ 0,5 meters djup i den del av familjens tomt som ligger nÀrmast det gamla fabriksomrÄdet. Men Àven arsenik har uppmÀtts pÄ villatomten.

– Det Ă€r 15 gĂ„nger över grĂ€nsvĂ€rdet för arsenik dĂ€r vi tĂ€nkte odla potatis, hade jag inte reagerat pĂ„ det hĂ€r hade jag mycket vĂ€l kunnat mata mina barn med arsenikpotatis, sĂ€ger Viktor Backman.

Ingela Helmfrid, forskare i arbetsmiljömedicin pĂ„ Region Östergötland har vĂ€rderat lĂ€nsstyrelsens provresultat och avrĂ„der familjen Backman frĂ„n att odla direkt i marken, att vattna med brunnsvattnet samt att lĂ„ta barnen grĂ€va i jorden.

– Man vill inte slĂ€ppa ut barnen sjĂ€lva efter det, sĂ€ger Viktor Backman som Ă€gnat runt 150 timmar Ă„t att bringa klarhet i hur förorenad familjens mark Ă€r och vem som bĂ€r ansvar för det.

Sulfitfabriken lades ner 1977. Året efter köpte kommunen industriomrĂ„det för 500 000 kronor. Samtidigt betalade sĂ€ljaren, AB Bruzafors-HĂ€llefors, 500 000 kronor till kommunen som tog pĂ„ sig rivningen samt att "pĂ„ erforderligt sĂ€tt sanera fabriksomrĂ„det, allt med full befrielse för bolaget", som det stĂ„r i överenskommelsen som Ă€r underskriven i december 1978.

Vid rivningen fylldes den gamla lutdammen igen med bland annat kisaska som innehÄller stora mÀngder arsenik och bly.

En Ă„tgĂ€rdsutredning genomfördes 2003. Men nĂ„gon sanering av omrĂ„det har inte pĂ„börjats. 

2015 fattade LÀnsstyrelsen i Jönköpings lÀn beslut att bÄde Holmen AB, som genom bolagsfusioner anses som nuvarande Àgare till AB Bruzafors-HÀllefors och Eksjö kommun som genomförde rivningen har ansvar för att utreda vilka ÄtgÀrder som behöver vidtas. Först nÀr det Àr gjort kan lÀnsstyrelsen stÀlla krav pÄ parterna att omrÄdet saneras. NÀr det kan ske vet ingen i dag.

Familjen Backman avser nu att rikta ett skadestÄndskrav mot kommunen.

– Kommunen lĂ€t fylla igen lutdammen. Det Ă€r den Ă„tgĂ€rden som gör att det sprids in gifter till oss. Vi vet ingenting om nĂ€r det kommer hĂ€nda nĂ„got mot problemen. Det kan ta 17 Ă„r till innan vi Ă€r dĂ€r. Under tiden sitter vi fast hĂ€r i en fastighet som var miljonvĂ€rderad men som nu bedöms som extremt svĂ„rsĂ„ld, och vi kan inte göra nĂ„nting Ă„t det...

Sulfitfabriken

1888 startade Brusafors tillverkning av pappersmassa i fabriken i Mariannelund.

1903 gick bolaget samman med HĂ€llefors. (Senare Silverdalens pappersbruk)

Under första vÀrldskriget var tillgÄngen pÄ svavel och kol begrÀnsad. IstÀllet anvÀndes svavelkis för tillverkning av kokvÀtska. DÄ uppstod kisaska som ett avfall. MÀngden kisaska som producerades uppskattas till cirka 1 000 ton per Är frÄn 1918 och nÄgra Är in pÄ 1920-talet.

1977 lades fabriken ner.

KĂ€lla: LĂ€nsstyrelsens ansvarsutredning 2015

Karta: Esmarchsgatan 2 i Mariannelund
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!