Bengt Axelsson är administrativ verksamhetsledare och ekonom på Mariannelunds folkhögskola. Han ser ingen större oro inför vintern, men skolan försöker spara el av solidaritetsskäl.
Bengt Axelsson är administrativ verksamhetsledare och ekonom på Mariannelunds folkhögskola.
Hur klarar ni vintern med tanke på elpriserna?
– Vi tror att vi klarar den ganska bra, vi har bundet elavtal.
– Men vi ser till att spara på elen, inte minst av solidaritetsskäl. Deltagare och personal uppmanas till exempel att släcka efter sig och spara på varmvatten.
Skolan har uppemot 120 deltagare varav hälften bor på internatet. Det är inte tal om höjda internatpriser, trots att man vet att fjärrvärmepriset kommer höjas vid årsskiftet.
Innan sommaren installerades en solcellsanläggning som täcker ungefär en femtedel av skolans totala elförbrukning.
– Den påverkar oss inte i vinter, men hjälper oss totalt sett, säger Axelsson.
– Under sommaren producerade vi mer el än vad vi behövde och kunde sälja överskottet till ett högre pris än vad vårt inköpspris ligger på.
Wisam Brim Hasso, äger Pizzeria Amigo och är märkbart orolig för hur han ska klara de höjda elpriserna.
På pizzeria Amigo har lunchgästerna droppat av för dagen. Ägaren Wisam Brim Hasso är märkbart orolig inför vintern.
– Ja, jag är jätteorolig. Jag kan inte spara in på något. Vi har testat att bara ha igång en ugn, men vi behöver båda.
Han har hört av sig till hyresvärden men kan inte få någon hjälp därifrån.
– Förut hade jag elräkningar på 5000-6000 men nu landar de ibland på 20 000 kronor.
Han säger att de för tillfället har öppet som vanligt men att han kanske behöver förändra öppettiderna framöver.
Pizzerian drabbas också av de höga priserna på råvaror.
– Förut kunde jag beställa ett kilo ost för under 50 kronor, nu kostar den det dubbla.
Trots det har han inte höjt priserna på pizzorna.
– Jag höjer en gång per år, och trots att det bara blir fem eller tio kronor dyrare pratar alla om att det är för dyrt.
I Södra Vedbo pastorat kommer man dra ner på elförbrukningen av både solidaritets- och ekonomiska skäl. I Mariannelund kommer man fortsätta fira gudstjänst inne i kyrkan men med något lägre temperatur än vanligt.
Runt om i landet slår kyrkor igen för att spara el. Södra Vedbo pastorat följer trenden.
– Hela pastoratet förbrukar vanligtvis en miljon kilowatt-timmar per år. Vår utgångspunkt är, av både solidaritets- och ekonomiska skäl, att minska förbrukningen, säger kyrkoherde Carl Cedermark.
På flera håll kommer de att flytta de vanliga gudstjänsterna från kyrkorna till församlingshemmen, med undantag för kommande storhelger. Begravningar kommer ges undantag, liksom dop och vigslar som redan är bokade.
– I övrigt ska vi försöka koncentrera dopen till en och samma kyrka per helg. Vi tror att vi har landat i en rimlig avvägning där och församlingsråden har visat sig positiva till sparplanen.
Kyrkan i Mariannelund värms upp med fjärrvärme och kommer vara öppen som vanligt, men med en temperatur på 18 grader.
– Vi vet att bara genom att sänka temperaturen med en grad så motsvarar det en energiminskning på fem procent.
Leiabs vd Johan Pettersson medger att de är i ett tufft läge, men inte katastrofalt ännu.
På fönsterfabriken Leiab märker de av de höjda elkostnaderna, men vd:n Johan Petterson menar att katastrofen inte infunnit sig än.
– Vi har ett mixavtal. Det innebär att en del är rörligt och den andra fast. Framåt våren, när vårt elavtal går ut, kommer kanske verkligheten ifatt oss, säger han.
Leiab påverkas mycket av de kraftigt höjda materialkostnaderna och märker att kunderna har det tufft.
– Vi får färre förfrågningar, framför allt på nyproduktion.
Kan ni behålla er personal?
– Ja, just nu är vi lyckligt lottade med många beställningar. Vi har full fart på verksamheten till slutet av januari men är medvetna om att det kommer tunna ut då. Men jag utgår ifrån att regeringen eller EU ska justera det här så att vi får rimliga elpriser.
