Bättre lönsamhet ett måste för ökad självförsörjning

Coronapandemin har mer än någonsin riktat strålkastarljuset på landets Självförsörjningsgrad. Men för att öka den, krävs att bönderna vågar satsa för framtiden.

Folke Plejert berättar om Tveta gård för besökarna, Lennart Davidsson, Magnus Oskarsson, och Gudrin Brunegård.

Folke Plejert berättar om Tveta gård för besökarna, Lennart Davidsson, Magnus Oskarsson, och Gudrin Brunegård.

Foto: OLOF CARLSON

Mörlunda2020-06-01 15:24

Sverige har i dagsläget en självförsörjningsgrad på runt 50 procent. Men i kristider förslår det inte långt, det har blivit extra tydligt nu i dessa tider. Trots det, så försvinner ett antal mjölkbönder varje vecka. För att öka självförsörjningsgraden krävs att lantbrukarna vågar investera och satsa för framtiden. Och till det krävs bättre lönsamhet.

Det var synpunkter när Mörlundabönderna träffade kristdemokraternas lantbrukspolitiske talesman, Mjölk-Magnus Oskarsson, hos Folke Plejert på Tveta Gård.

– Vi lantbrukare har nog varit lite för dåliga på att prata pengar, säger Folke Plejert eftertänksamt, men med bättre lönsamhet kan vi bygga upp kapital för att återinvestera i verksamheten. 

Det är mycket som påverkar böndernas lönsamhet, inte bara ett som de anser för lågt mjölkpris. 

– Vi har också högre produktionskostnader än kollegor i andra länder, säger Folke Plejert.

Lantbruket omges av ett regelverk av sällan skådat slag. Enligt Magnus Oskarsson är det uppemot 600 regler som en mjölkbonde med växtodling har att förhålla sig till.

– Sverige är det enda land i världen där lantbruk faktiskt är klassat som miljöfarlig verksamhet i lagstiftningen, säger Magnus Oskarsson, som vill få den skrivningen i miljöbalken ändrad snarast möjligt.

Något som gör att många lantbrukare känner sig misstänkliggjorda. 

– Ja i bland känner man sig som en bov, säger Folke Plejert, man har en klump i magen när länsstyrelsens inspektörer kommer på besök. Vill de hitta något att anmärka på så gör de det.

Ett annat bekymmer för lantbrukarna som blivit allt svårare på senare år är viltskadorna. Vildsvinen som bökar upp och förstör både grödor och betesmarker. Till det kommer också hjortarna, som blivit fler och som också ställer till med omfattande betesskador. Även det påverkar böndernas lönsamhet.

– Viltskadorna kostar lantbruket 1,5 miljarder om året, säger Magnus Oskarsson, och den siffran är ett par år gammal

Ett direkt sätt att minska lantbrukarnas kostnader, togs upp under mötet. Förslaget är mer aktuellt än någonsin. Det handlar om att sänka dieselskatten.

Magnus Oskarsson tar med sig böndernas synpunkter till riksdagsarbetet. Som till exempel ökad lönsamhet, ändra skrivningen i miljöbalken, regelkrångel och sänkt dieselskatt. 

Folke Plejert gav Magnus Oskarsson en hel del matnyttiga uppgifter att ta med sig tillbaka till riksdagsarbetet.
Folke Plejert gav Magnus Oskarsson en hel del matnyttiga uppgifter att ta med sig tillbaka till riksdagsarbetet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!