– Det här är ett stort orosmoment som vi blivit påminda om de sista åren, även om det här året börjat lite bättre, säger Staffan Bäcketoft, lantbrukare på Bäckeby gård utanför Målilla.
Med långa perioder av torka ökar behovet av bevattning på åkrarna. Samtidigt är frågan komplex och rymmer flera motstående intressen.
– Hur ska vattendomarna räcka till för de som bevattnar i dag och för de som vill komma till? Det är fler som vill börja vattna. Då måste vi göra åtgärder, och det är en lång process med länsstyrelser och alla berörda parter.
Hur är situationen för dig personligen?
– Vi har en vattendom och vi kan vattna i dag. Men de här åren när det är så här extrema väder inser man att behovet ökar kraftigt, och det blir längre perioder. Då kommer det inte att räcka till. Vi kan välja andra grödor, men det är också begränsat vad vi kan göra. Det skapas mycket oro, säger Staffan Bäcketoft och fortsätter:
– Förra året vid den här tiden hade man en ångest för att vi hade ett foderbristår året innan. Lagren var slut och förstaskörden var usel. Det bara torkade ner. Slaktköerna blev jättelånga, för många satt i samma situation. Det slutade väldigt bra, för det kom regn sedan, så det blev ett bra år till slut. Men det var två månader av lidande.
– Det är lite grann av en varning, för det kommer att bli värre om prognoserna stämmer in.
Erik Karlsson är lantbrukare i Kråketorp utanför Virserum.
– Vi har en mindre vattendom så vi har möjlighet att vattna, men vi gör inte det för tillfället, säger Erik Karlsson.
Han berättar att årets förstaskörd blev väldigt bra.
– Förra året var det inte roligt alls, men nu känns det lugnt.
Under tisdagen träffade de båda lantbrukarna riksdagsledamoten Stina Larsson (C) från Skåne tillsammans med de lokala centerpartisterna Per-Inge Pettersson och Lars Rosander.
– Vi ser att vår självförsörjningsgrad minskar och livsmedelsproduktionen avtar, säger Per-Inge Pettersson som konstaterar att vatten är grunden för livsmedelsproduktion.
Han menar att Emån har potential att bidra mer med vatten till lantbruket. Främst genom att magasinera en större del av nederbörden som sedan kan användas till att bevattna grödor.
För att det ska bli möjligt menar att han riksdag och regering behöver agera.
– Det behövs stöttning uppifrån. Förståelsen för lantbrukets villkor behöver bli bättre, säger Per-Inge Pettersson som anser att för stort ansvar ligger på den enskilde lantbrukaren i dag.
Stina Larsson sitter i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.
– 2018 var ett år då vi alla blev påminda om att vattnet är vår viktigaste resurs. Det kommer att bli ont om vatten och konkurrens om vatten, säger hon.
Både vid torka och översvämningar behövs olika typer av buffertar i landskapet, enligt Stina Larsson.
– Det blir ännu mer viktigt nu med tanke på det som händer i Europa. Vi behöver livsmedelsberedskap och en självförsörjning, säger Stina Larsson som konstaterar att våtmarker är ett annat sätt att binda vatten i landskapet.
Staffan Bäcketoft vill se en gemensam målsättning.
– Det är många intressen och mycket att ta hänsyn till, men det är ganska avgörande för lantbruket att vi har tillgång till vatten. Speciellt om vi har vattendrag och sjöar i närheten som vi skulle kunna nyttja, säger han.
När det gäller våtmarker tror han att många markägare skulle kunna tänka sig att avsätta mark till våtmark om det skapar rättighet att bevattna under växtperioden.