Lantbrukarnas riksförbund, LRF, tecknar i sin senaste konjunkturbarometer en dyster bild av de svenska lantbrukarnas framtidstro.
– Vi ser en dramatisk försvagning av synen på den framtida konjunkturen bland många företag i det gröna näringslivet, säger LRF:s vd Anna Karin Hatt i ett pressmeddelande.
Orsaken är skenande kostnader för de insatsvaror som behövs för att kunna producera. Det handlar bland annat om gödsel, diesel och el. Enligt LRF har priset på kvävegödsel ökat med 240 procent på ett år. Världsmarknadspriset på diesel har nästan fördubblats.
– Det har brakat iväg något helt otroligt. När det gäller elen och dieseln är det inte bara lantbrukare som märker av det, utan det gör vi alla på ett eller annat sätt, säger Folke Pleijert som har mjölkkor och växtodling på Tveta gård utanför Mörlunda.
Hur mycket påverkas du av de stigande priserna?
– Det är hundratusentals kronor varje år med de priserna som är nu. Tittar vi på dagspriset på gödning och el och vad det skulle göra på ett år är det helt hutlösa summor.
Folke Pleijert berättar att de höjda gödselpriserna till stor del beror på höjda gaspriser, eftersom naturgas används vid gödseltillverkning.
– När Ryssland började skruva av kranarna till gasen till Europa sköt kvävepriserna i höjden. Flera har stängt igen tillverkningen, för de tror inte att de kan få ut så höga priser på marknaden som det skulle kosta att tillverka gödsel.
Han befarar att det kan bli gödselbrist till våren, vilket i sin tur kan leda till livsmedelsbrist över hela Europa.
– Livsmedelsbrist är den yttersta konsekvensen. Det kommer förmodligen alltid att finnas livsmedel, men frågan är vad priset på de livsmedlen blir.
Enligt LRF har pandemin, med ökat hemarbete och en ökad vilja att konsumera hållbart, bidragit till större efterfrågan på svenska råvaror.
– Visst har vi en bra efterfrågan på svenskt, men tyvärr beror det på att vi är nere på så låg självförsörjningsgrad. Svenska produkter är en bristvara, säger Folke Pleijert.
Med dyra gödselpriser krävs en bra skörd nästa år för att ekonomin ska gå ihop. Odlingen måste också effektiviseras.
– Det gäller att trimma den så mycket det går och se till att vartenda kilo kväve utnyttjas så bra som det bara är möjligt.
Själv lyckades han fylla på sitt gödselförråd innan den kraftiga prisökningen skedde.
– Jag sitter i en skaplig situation för tillfället. Det finns andra som förmodligen har det värre. Jag tror att det är en tuff situation för många.
Vet du om det finns några som funderar på att lägga ner verksamheten på grund av den här situationen?
– Inte såvitt jag vet i närområdet, säger Folke Pleijert och tillägger att många lantbrukare säkert funderar på att lägga marken i träda i ett år.
– Annars tror jag att många försöker att kräma ut så mycket skörd det går, med så optimala resurser som möjligt, och ta vara på de relativt höga priserna på våra produkter. Men precis som med torkan är det oerhört individuellt hur man drabbas. För en del kan det vara droppen som gör att man får slå igen verksamheten.
LRF, som vill att lantbrukarna snabbt kompenseras för de stigande produktionskostnaderna, kräver att regeringen tar beslut om ett krispaket för det svenska lantbruket.
– Nu krävs politisk handlingskraft, säger Anna Karin Hatt i ett pressmeddelande.
