Småländskan är mer än bara "fössta tosdan i mass". Många av de gamla uttrycken används än medan andra faller i glömska.
Vimmerby Tidning har pratat med Kurt Gladh, Mörlunda som har hjälpt till att reda ut begreppen. Många av orden är så självklara för honom att han börjar fnissa när jag frågar om dem.
– Att det skulle va nåt med det kan jag inte förstå, säger han. När vi pratar om ordet simme, som betyder snörbit, så visar han med händerna hur långt det är, cirka 30 centimeter:
– Man knöt säsäckar med simme. Di hängde knippevis på loa förr i tin.
Så en "simme" är här i trakten inte bara ett snöre utan har en bestämd längd. Så är det inte när man slår i språk och folkminnens dialektdatabas, där är ordet kort och gott översatt till snöre.
Emil Paulsrud är dialektexpert och språkvetare och medförfattare till en bok om svenska dialekter som kom ut för två år sedan:
–I boken skrev vi in "hörk" som typiskt småländskt ord eftersom det saknas belägg för att det används på andra platser. Ordet "lu", som betyder pojke och ibland något av en illbatting kommer sig av det fornnordiska ordet ljuda som betydde växa. Det ordet används även i både Östergötland och Skåne. Men i Skåne läggs det ofta till ett e så det blir lue.
Målillatrakten är ovanlig eftersom det går flera dialektgränser genom den. Götamålet och de sydsvenska dialekterna möts här. Därför är det lite blandat med skorrande och rullande r i uttalet här.
– Götamålet kan ha blandade r i ett och samma ord, ett klassiskt exempel är ordet röra som inleds med ett skorrande r och har ett rullande r i mitten.
– Något annat som är typiskt för trakten är att det ofta läggs till ett a i ändelsen på ord. Bro blir broa, å blir åa till exempel. Det beror på att de är ord med ett feminint genus. Bron blir till exempel hon snarare än den här. I tyskan används hon och han för olika ting men inte längre i svenskan.
Här är ett urval av typiska ord från trakten, kan du dem?
Dialektord:
Alltis – Alltid
Bangen – Rädd ”En få inte va bangen”
Ble ve – Att bli vid, ble ve något är att ha fått eller köpt något.
Bulven/vulven – När något buktar ut, till exempel en plastflaska med saft som jäst och deformerat formen
Bös – Smuts och damm. Bös låg kvar på logen efter att ha städats rent från hö och halm.
Bötte – Borta
Drettle – Spilla och drälla
Dännäbotte – Därborta
Dänna – Dit eller där
Dännär– Där (lite längre bort)
Ettepå – Efteråt
Flo – Trave
Floa – Trava
Hie – En anhopning, kan vara både en stor folkmassa eller en granplantering.
Hur eller hur – I vilket fall som helst
Håcken – Vad/vilket/vem:
Håcken ä dä? – Vem är det?/Vem i håcken var det? Håcken då?
Hänna – Hit
Hörk – Märkvärdig, "dä ä å va katig"
Vånne – Bry, "jag vånne inte"
Katig – Kaxig
Knort – bråttom, Det blir knort att hinna i tid
Krusa – Smöra för, göra sig till
Lappeböt – Lapp för att laga byxor, "dä änsåndär di lagar byxor med"
Lejefolk – Dagsverkare
Lu – Pojk
Lugge – Legat
Möra – I morgon
Mösen – Sank gräsplätt
Ravla – Åka hit och dit: "Hålla på å ravla fram och tillbaks, när en glömmer saker o sådär".
Simme – En snörbit på 30 cm
Skag – Hundkoppel, eller rep för att binda djur med
Skaga – Att binda djur med skag
Skäcken – Lättskrämd
Träligt – Tråkigt, jobbigt
Varsken – Om djur, vilda djur, vaksam
Ännämä – Längs med
Ännävänt – Bak och fram
Övödi – Vårdslös ”Om man drettlar och vänne te.”
