Tommy får Hultsfred att blomstra

Vi träffar honom i Köpingsparken, den lilla gröna oasen mitt emellan centrum och järnvägsstationen. Han håller som bäst på att byta vatten i fontänen.
- Den var alldeles full med alger, säger han. Så det behövdes nytt vatten.
Under tiden som det nya vattnet fyller på, tar Tommy en runda runt fontänen och plockar bort vissna blommor och sådant som alltid blir på växterna.
Det börjar synas på de blå klockliknande blommorna att det gottaste är taget nu.
- Ja, säger Tommy, snart får vi plocka bort stänglarna. Men det gröna får vara kvar.
Men under allt det gröna kikar en liten grön groda fram. En keramikgroda som snabbt blir barnens favorit när de upptäcker den.

Tommy Almqvist ansvarar för de kommunala blommorna. Fast han vill inte kalla sig trädgårdsmästare. Trots att han jobbat i sju år med blommorna.
- Nej, någon trädgårdsmästare är jag inte, säger han, jag fick ärva det här jobbet efter Stig Andersson när han slutade.
Trädgårdsmästare eller inte, det växer bra i alla fall.
Tommy har förstås hjälp av Ellen. Som också heter Almqvist i efternamn. Hon har precis avslutat en trädgårdsutbildning i Gamleby och hoppar in och hjälper "farsgubben" över sommaren.
Och det behövs. För det finns mycket att göra, ett jobb som egentligen aldrig blir klart hur mycket man jobbar.
Och ändå är det den kanske lugnaste tiden på året just nu. Det handlar mest om att vattna och pyssla om växterna.
- Våren är den stressigaste tiden i det här jobbet, säger Tommy. Då ska vi göra i ordning blomsterlådorna och göra dem klara att sättas ut.
Samtidigt som Tekniska kontoret kommenderar "Alle man på däck" för att sopa gatorna. Och så kommer festivalen mitt uppe i alltihop. Det blir mycket på en gång då.

Men nu är det som sagt lugnare. Nu handlar det som sagt mest om att vattna och det gör man även när det regnar.
- Det får vi en del kommentarer om, säger Tommy, det är många som tycker det ser lite märkligt ut. Men det behövs, det är så tätt planterat i blomlådorna att det blir som ett paraply över jorden. Så även om det ösregnar ute är jorden kruttorr i lådorna.
Det mesta av plantorna köps färdiga, men det är också en del som "föds upp" i det egna, kommunala växthuset bakom förrådet.
- De stora gröna som växer höst upp i blomsterlådorna, Kannor som vi kallar dem, har vi drivit upp själva, säger Tommy. Det mesta annat köper vi in.
Som till exempel 3500 plantor med Flitiga Lisa, eller dahlior i mängder.
- Det är en speciellt förädlad sort som vi kallar för Surfinia, säger Tommy.

Andra sorter som är flitigt förekommande i de kommunala rabatterna är Spikfuchsia och Femtunga.
- Det här nog världens bästa jobb, säger Tommy. I varje fall så här års.
Och det är ingen tvekan om att kommuninvånarna uppskattar arbetet han lägger ner. Sällan eller aldrig har det väl funnits en så kraftig kollektiv ilska hos Hultsfredsborna som för några år sedan när någon löpte amok på gågatan och välte allihop blomlådorna.

Ja det finns till och med de som uppskattar de kommunala rabatterna lite väl mycket.
- Det händer då och då att vi råkar ut för stölder, säger Tommy. Både i Silverdalen och i Hultsfred händer det att plantor försvinner.
- Det är nästan årligen det händer, säger han, och för det mesta i samma lådor.
Så det är tydligen någon som kommit på ett sätt att hålla sig med färska plantor.
Fast det är inget bra sätt, tycker Tommy. Det är ju han som får ett elände att hitta ersättare till de försvunna plantorna. Och det är inte lätt att hitta plantor i rätt storlek.
- Många gånger har ju plantorna hunnit växa till sig en månad i växthuset innan vi planterar ut dem, säger han.