Det var i juni månad som länsstyrelsen genomförde en vanlig kontroll på gården, i samband med att djurägaren gjort en ny ansökan hos Jordbruksverket om dispens från beteskravet. När kontrollen gjordes var inga djur ute på bete och ägaren förklarade då att de inte varit ute på många år, enligt anmälan.

Djurhållaren säger att hen har haft sina djur inne sedan 80-talet och har också haft dispens för detta. Men att dispensen skulle uppdaterats i april 2015, hade bonden missat.

– Man får söka dispens med femårsbeslut, och den gamla hade gått ut innan jag fick en ny, säger djurägaren till vår tidning, som menar att det hela är ett missförstånd.

– Förut när kommunen höll i det här fick man en uppmaning om att det var dags att söka ny dispens. Men när Jordbruksverket tog över fick man inte längre det och när jag såg att det hade gått ut, tog jag kontakt och gjorde en ny ansökan. Och nu har jag fått en ny dispens beviljad som gäller i fem år framöver, säger djurägaren.

Men Länsstyrelsen menar dock att djurhållaren brutit mot beteskravet under tre års tid och gör därför en anmälan om brott mot djurskyddslagen.

– Vi på länsstyrelsen har lämnat ett yttrande till Jordbruksverket och anser inte att dispens skulle ha beviljats. Det baserar vi på att vi tycker det är viktigt att värna om de förskrivna beteskrav som finns för kor som hålls för mjölkproduktion och att det handlar om att främja ett naturligt beteende hos djuren, säger Marie Frändegård, djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen.

– Vi bedömde i övrigt att djurhållningen på gården var god, men ansåg inte det som skäl nog för en fortsatt dispens. Men det är Jordbruksverket som fattar dessa beslut, säger hon.

På Jordbruksverket säger man att i vissa fall kan dispens från beteskrav ges, om djurhållaren exempelvis inte har tillgänglig betesmark i närheten och därmed inte har möjlighet att ha djuren ute.

– Det är absolut ingen självklarhet att ge dispens från beteskrav. Det har gjorts utredningar för att se om det verkligen inte går att anlägga betesmark utan krav på väldigt dyra ombyggnationer. Det kan exempelvis spela in om besättningen har funnits där en längre tid och att omgivningarna har gjort att det är svårt att hitta betesmarker, säger Lotta Andersson som arbetar på enheten för idisslare på Jordbruksverket.