Det är första gången som en stor klimatkonferens med över 600 deltagare arrangeras i Sverige. Forskarna har olika bakgrund och arbetar med klimatfrågan på olika sätt.
– För första gången samlas Sveriges största aktörer inom klimatforskning. Hela bredden finns med, från naturvetare – för att förstå de detaljerade processerna med klimatförändringar – till beteendevetare och tekniker eftersom det handlar om hur samhället ska ställa om för att minska utsläppen och förbereda oss på klimatomställningar, säger Mattias Hallquist.
Han är professor i atmosfärisk vetenskap vid Göteborgs universitet, som ingår i forskningsnoden Merge – en av de fyra arrangörerna.
Under måndagen, symposiets första dag av tre, var Kronprinsessan Victoria med när närmare 300 forskare samlades i Flygeln. Merparten av forskarna är från Sverige, men några kommer från andra länder och en del deltar digitalt.
– Fokus är på svensk klimatforskning, men frågan är internationell och flera är intresserade, säger Mattias Hallquist.
– Det viktiga för oss är att Sverige ska vara ett föregångsland i både klimatforskning och de åtgärder vi gör. Genom att göra bra forskning kan vi ha betydelse för andra, fortsätter han.
Emily Boyd, professor i hållbarhetsstudier vid Lunds universitet, som studerar klimatanpassningar i u-länder, betonar att Sverige har tuffa utmaningar framför sig.
– Många i rikare länder som Sverige är inte vana vid att ta hänsyn till klimatet. Vi måste vakna upp lite. Det krävs mycket mer åtgärder mot exempelvis översvämningar. Vi behöver samarbeten på flera olika nivåer för att till exempel skapa mer hållbara städer, säger hon.
En utgångspunkt för konferensen är rapporterna från FN:s klimatpanel. Dessa tar upp konsekvenserna av klimatförändringarna, sårbarheten i samhället och hur klimatpåverkan kan begränsas.
– Alla de här bitarna hänger ihop, och på konferensen öppnar vi upp för forskare som jobbar i alla de här områdena, säger Erik Kjellström, SMHI:s professor i klimatologi.
Efter pandemin är det nu åter möjligt att ha konferenser. Vad betyder det för er inom klimatforskningen att ni kan träffas?
– Det betyder jättemycket. Det finns ett uppdämt behov av att kunna utbyta erfarenheter. En viktig bit är att möta folk från andra discipliner, man kan hitta nya angränsningsytor och få nya idéer, säger Erik Kjellström.