– Vi räknar med att ta emot 1,9-2 miljarder förpackningar i år, säger Returpacks vd Bengt Lagerman och berättar att under perioden maj–juni tog man emot 100 miljoner fler förpackningar jämfört med samma period i fjol. Det kan antas att den varma sommaren har gjort folk törstigare än vanligt.

– Och fotbolls-VM har säkert haft inverkan på ölkonsumtionen, säger Bengt Lagerman.

Att samla in petflaskor (tillverkade av plast) och burkar (av aluminium) från hela landet är en stor apparat. I fjol återtogs 85 procent av alla burkar och flaskor som såldes.

Returpack Svenska AB, som ägs av bryggeribranschen, Svenska Dagligvaruhandel ekonomisk förening och Livsmedelshandlareförbundet har som vision att bidra till ett hållbart samhälle genom världens bästa pantsystem.

Returpack är idag det enda företag i Sverige som har ett godkänt system för återvinning av burkar och petflaskor. Insamlingen styrs av en speciell förordning och bolaget följer riksdagens mål, att 90 procent ska återvinnas.

Sedan 2015 finns möjlighet även för producenter av juice och saft att återvinna via Returpack, men de lyder inte under förordningen för burk- och petflaskor och har anslutit sig frivilligt. Återvinningsgraden för frivilliga produkter är nu över 50 procent och målet är att det under närmaste åren ska nå samma nivå som övriga återvinningsprodukter.

– Det övergripande målet för oss är att göra det lättare att panta. Därför har vi fortsatt att investera i Pantamera Express. Vi har nu 35 sådana automater, säger Bengt Lagerman som berättar att senaste åren har man funderat på var folk lämnar sina urdruckna förpackningar och var det finns behov av att samla in dessa.

– Festivaler, campingar och fjällvärlden, nämner Bengt Lagerman som exempel på ställen där konsumenten lämnar ifrån sig dryckesförpackningar.

Returpack har som företag tydliga miljömål, för att bidra till det hållbara samhället. Exempelvis planeras transportkedjan så att det blir så lite skada som möjligt på miljön:

– Vi kör fossilfritt, 400 000 mil per år, motsvarande 950 ton koldioxidutsläpp. Vi klimatkompenserar för 1 262 ton koldioxidutsläpp per år, säger Bengt Lagerman och lägger till att man studerar solenergi och bergvärme som energikällor för att minska energiförbrukningen. Dessutom får chaufförerna lära sig ecodriving, vilket också gymmar miljön. Returpack har också uppförandekoder som underleverantörer och affärspartners måste rätta sig efter.

Sara Bergendorff, producent- och importansvarig på Returpack, berättar att 240 företag är anslutna till Returpacks återvinningssystem. På anläggningen i Norrköping tas stora mängder aluminiumburkar och plastflaskor emot för att sorteras och förpackas i balar.

– Vi säljer aluminium till smältverk i Tyskland och Frankrike, där de gör ny burkplåt som köps av fabriken som tillverkar aluminiumburkar, berättar hon. I Sverige är det Ball Beverage Packaging i Malmö som tillverkar aluminiumburkar. Aluminium är ett marteriel som går att återvinna flera gånger, utan att kvaliteten försämras.

– Smältverken räknar med endast fem procents spill, säger Sara Bergendorff.

Hon visar laboratoriet där olika typer av förpackningar testas i en återvinningsautomat.

– Vi testar bland annat lim, materieltyp och streckkoder, säger hon.

Sara Riismark, kommunikationsansvarig, guidar runt i anläggningen. En långtradare anländer och tippar förpackningar från butikernas pantautomater i sorteringen. Det slutar med att burkarna pressas ihop i balar för leverans till smältverken.

– En bal väger 400–500 kilo och vi gör 150 balar per dag, berättar hon.

Men det kommer också in reurförpackningar från andra ställen landet runt:

– Vi hanterar dessutom 300 000 säckar per år, med materiel från restauranger, kiosker och kaféer, berättar hon. I grönmärkta säckar finns sådant som föreningar har pantat.

Systemet är mycket snillrikt: Kunden som lämnar in burkarna och flaskorna har en egen etikett på säcken, som scannas in – och så ordnas det med utbetalning till kundens konto.

Sara Riismark berättar att Returpack gör sifo-undersökningar för att ta reda på vilka personer det är som pantar.

– Unga vuxna har en tendens att panta mindre men yngre barn är "pantpoliser", säger hon och tillägger:

– Men på det stora hela är Sverige bland de bästa i världen på att panta.