Varför krypa på alla fyra när man ska rensa ogräs? Varför jobba ihjäl sig med en trädgård när grannarna har vackra trädgårdar att njuta av? Varför ha tvätten nere vid fötterna istället för i arbetshöjd? Varför behöva gå ut när man ska till bilen i garaget? Varför ha trånga dörrhål när man kan ha breda?

Christina Göransson har bott på Fyrbyvägen i Norrköping i hela sitt liv, i fyra olika hus. Tillsammans med Conny har hon i många år bott i ett tvåvåningshus med gillestuga. Ett boende i tre plan.

– Jag har ryggproblem och är diskbråcksopererad. Conny har problem med knäna efter ett helt yrkesliv med hoppande ut och in i lastbil. Och krämporna lär ju inte bli färre...

Det gick snabbt att bestämma sig för LB-hus Senior 103 (antalet kvadratmeter).

– Det var det enda seniorhuset med direktdörr till garaget från hallen, säger Christina. Företagets Britt-Marie Emilsson gav oss ovärderlig vägledning när de olika valen skulle göras. Men först spegelvände hon hela huset, för att det bättre skulle passa tomten.

Mycket, även på detaljnivå, är noga genomtänkt.

Svarta toalettkranar och blågrönt kakel med bruna fogar i duschavdelningen ser alltid snyggt ut, även när det är lite smutsigt. Liksom kaklet bakom spisen som Christina såg på toaletten till en restaurang och föll för.

Hela trädgården består av ett 140 kvadratmeter stort trädäck med pergola, jacuzzi och upphöjda rabatter, lätta att rensa.

– Vi har klippt gräs så det räcker och sitter hellre på altanen och njuter av våra tre grannars trädgårdar.

Tomten är avstyckad från Christinas pappas hus. Han är 93 år och Christina hjälper honom med tvätt och matlagning. De träffas dagligen.

– Tomten blev billig. Huset i sig, med de tillval vi gjorde, gick med totalentreprenaden på 2,8 miljoner kronor. Vi räknar med att en ensam ska klara av ekonomin och kunna bo kvar när den andra går bort.

Nu har de kommit i ordning och njuter av sitt nya hem.

– Vi är så himla nöjda. Det är helt perfekt. Egentligen borde ju alla bo i seniorhus, menar Christina och fortsätter:

– Jag avskyr krångel, är lat och bekväm. Varför inte njuta av det som erbjuds i form av hjälpmedel, hemtjänst och färdtjänst? Många gamla tackar nej till sådant och ska prompt klara av allt själva, men sådan ska jag aldrig bli.

Gamla huset var fint och bra på sitt sätt, men var sak har sin tid.

Det gäller även små ting. Ikeaglasen har plockats undan och kristallglasen har fått flytta ut från sin undanskymda tillvaro i vitrinskåpet.

Varför inte njuta av dem vid varje måltid?