Insändare Precis lagom till arbetarrörelsens egen dag, 1 maj, presenterade Stefan Löfven hur han skall försämra en av fackets allra heligaste frågor, arbetsrätten. Har den socialdemokratiske partiledaren, och Sveriges statsminister några problem med den frågan kan man undra? Om han nu inte har det borde han tänka på att han faktiskt har blivit hantlangare åt arbetsgivarna och högerkrafterna som vill förstöra så mycket som möjligt av den fackliga verksamheten.

Om han tänkte så borde han ha stora problem. Hur kommer han att kunna stå och tala på 1 maj? Eller han kanske inte ska tala då. I så fall kommer en intressant fråga, när avstod senast en socialdemokratisk partiledare att tala på 1 maj? Eller hur skall någon annan socialdemokrat kunna försvara den politik som det gamla arbetarpartiet socialdemokraterna just nu genomför enbart på grund av maktbegär? För de bortförklaringar som man har att det skulle handla om att begränsa Sverigedemokraternas inflytande håller inte!

I stället får vi hoppas på att det som nu finns kvar av den svenska arbetarrörelsen kan ställa upp på 1 maj och kräva Stefan Löfvens och hans regerings avgång så det kan utlysas nyval. Det är inte bara arbetsrätten det handlar om. Hela vår välfärd står på spel om Löfven och hans lakejer ska ”styra” landet på borgerliga villkor. Sjukvården, pensionärerna, marknadshyror och skolan är andra frågor där Stefan Löfven kommer att tvingas fatta borgerliga beslut som saknar förankring i arbetarrörelsen.

Risken är stor att de röda fanorna i Socialdemokraternas 1 maj-tåg 2019 inte kommer vaja lika stolta som förr!