Den forna fotoateljén i närheten av kvarnen i Österbymo.
Från början var det människorna som skulle dokumenteras.
– Vi började tala om kända och okända gubbar och gummor som levt och verkat, men nu har det blivit mer hus, berättar Bernt "i Nockabo" Johansson.
Anders Gunnar sitter vid en dator och visar upp bilder på en filmduk i ett nedsläckt rum. Han är cirkelledare men kallar sig själv administrativ hjälpreda:
– Målet är att digitalisera material så det ska vara lättillgängligt. Det har gjorts en del innan men det har inte blivit sammanställt eller iordninggjort.
Arne Henningsson, Owe Dahlstedt, Wiveca Johansson, Kennert Palmgren, Hans-Erik Vilander samt Birgitta Rääf är alla aktiva i studiecirkeln om Österbymo förr och nu.
Gruppen letar efter bilder och minnen från fastigheter i Österbymo och nu hoppas de kunna få kontakt med människor som kan bidra med information. De var bland annat på marknaden Momarken i början av juni.
– Vi hoppas att folk kan berätta, eller ännu hellre har foton, säger Anders Gunnar.
Festplatsen är särskilt intressant för den finns det inga bilder på. Den låg bakom Folksalen, där Bilskoj ligger idag, uppe på kullen på Mosshultsvägen. Festplatsen startade 1928 och första vårfesten inbringade 770 kronor, vilket ju var stora pengar på 1920-talet.
Janne Gustafsson är engagerad Österbymos förr och nu.
Janne Gustafsson, som är engagerad i studiecirkeln, berättar att man 1968 upptäckte att Festplatsen fortfarande var försäkrad trots att den inte längre fanns kvar.
Det skrattas i gruppen. Ingen hade kameran med sig när det var fest på den tiden.
Viveca Johansson är en av kursdeltagarna. På frågan om vad som varit mest intressant att få reda på under kursens gång svarar hon:
– Mejeriet i Österby var spännande.
Mejeriet i Österby var okänt för några i gruppen.
Det nämns också om en fotoateljé som låg vid kvarnen i Österbymo, vid Kisavägen.
– Henrik och Axel Rääf lät bygga både kvarnen där och ställverket i Ånestad, berättar Birgitta Rääf som kan tacka sina förfäder för mycket av Österbymos utveckling.
– Kraftstationen i Ånestad kom att driva elen i samhället som sedan växte fram. AEG fick stå för elinstallationen och gjorde kvarnen eldriven, berättar Anders Gunnar vidare.
Ett tidigare skolarbete från 1987 är bevarat.
Annons saxad från 1914. Man såg framtidens ljus i Österbymo.
Han visar bild på en annons från 1914 ur Smålands-Tidningen. Där lockar man med egna-hems tomter i omedelbar närhet till den blivande järnvägsstationen som skulle bli verklighet året därpå. I annonsen söktes yrkesutövare från olika skrån såsom urmakare, sadelmakare, koppar- och plåtslagare, vagnmakare, möbelsnickare och finbagare.
Annonsen hade effekt och det flyttade in folk från många håll. Även Stockholm. Man såg framtidens ljus i Österbymo.