På regeringsnivå har regionerna uppmanats att förbereda sig för en andra våg. Folkhälsomyndigheten tror inte på en enda våg utan att det kan handla om flera mindre utbrott. En del i förberedelserna är att säkra tillgången på läkemedel som behövs i pandemivården, vilket är en utmaning för hela världen. Många länder gjorde tidigt stora beställningar av kritiska läkemedel och i Sverige blev varje region relativt små spelare i läkemedelskampen. Därför inleddes ett nytt samarbete där Östergötland blev ett av fyra län som fick nationellt uppdrag att säkra medicinlagren för samtliga regioner.

Vid spakarna satt flera yrkesgrupper och framför allt farmaceuter (apotekare och receptarier). De fick en koordineringsfunktion för både inköp och fördelning, ett så kallat "Control Tower". I Östergötland finns ett lokalt "kontrolltorn" som samordnats av läkemedelsenheten på Region Östergötland där Ulrika Whiss är enhetschef:

– Från och med mars har flera kompetenser, men framförallt farmaceuter arbetat extremt mycket för att se till att regionen har tillgång till de läkemedel som behövs för att bedriva vård både av covid-19-patienter, men också övriga patienter. Arbetet har både skett nationellt och lokalt i Östergötland och kommer också fortsätta framåt.

– Med det nya arbetssättet lyckades vi få tillgång till mer läkemedel än om varje region skulle ha försökt göra sina inköp själva. Det har bland annat byggt på gemensamma analyser och prognostiseringar av kritiska läkemedel för att behandla covid-19 patienter.

Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) har samarbetet mellan Östergötland och de övriga regionerna i (fyrlänssamarbetet), Skåne, Stockholm och Västra Götaland, varit helt avgörande för att säkra läkemedel till den svenska covid-vården. Regionerna har gemensamt kunnat sprida ut riskerna genom att använda sig av flera olika läkemedelsbolag i olika länder. Samarbetet var också det som ledde fram till den speciallösning när Norge hjälpte Sverige med narkosmedlet propofol. Varje vecka har läget stämts av med Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.

Samarbetet bidrog också till att Sverige fick en donation av Remdesivir, den nyligen godkända och enda covidmedicinen som hela världen nu jagar. En nationell expertgrupp ansvarar för fördelningen i regionerna som baseras på regionernas storlek och antalet covid-patienter som vårdas på sjukhus.

Enligt Ulrika Whiss har tillgången på läkemedel varierat under våren och är generellt bättre nu då antalet covid-19-patienter har minskat och regionerna har lyckats fylla på lagren. Det gäller även propofol.

– Nu finns det väldigt god tillgång på detta i Östergötland och de andra regionerna.  Men det finns kritiska läkemedel som det fortfarande är svårt att få tag på periodvis. Exempel på det är antibiotika och något lugnande läkemedel, men för dessa finns ersättningsalternativ. Vissa läkemedel har bristande tillgång där volymen inte räcker till och då görs prioriteringar för att säkerställa vårdens behov.

Vilka läkemedel kan det handla om?

– Det kan vara klorhexidinsprit som till exempel används för desinfektion vid operationer.

Läkemedelssamarbetet är ett exempel som visar att Sverige har ett robust system som klarar stora påfrestningar, enligt SKR som har tittat på hur den svenska sjukvården klarade pandemins första fem månader.