Hur har folkmängden förändrats i Sveriges kommuner under 50 år, från 1968 till 2018? Det visar en undersökning från Statistiska centralbyrån, SCB, som Nyhetsbyrån Siren har sammanställt. Det är dock inte helt lätt att säga om det är bra eller inte att bli större.
– Det är inte bara fördelar med att öka i befolkningsmängd. Att ha en kraftigt växande befolkning, som Linköping, ställer väldigt stora krav på kommunen. Mycket händer, och man ligger i princip hela tiden back med sådant som skolor, barnomsorg, bostadsbyggande, säger Albin Olausson, doktorand i statsvetenskap på Linköpings universitet.
Han tar även bristen på idrottshallar som exempel. Tillgången på hallarna är ofta sämre i större städer än i de lite mindre.
Det är dock i någon mening en ännu större utmaning för städerna som minskar då de hela tiden måste anpassa infrastrukturen till en minskande befolkning.
– Det kanske betyder att man måste lägga ned skolor och barnomsorg i mindre orter, eller minska antalet förskolor i tätorten. Det är problematiskt av flera skäl. Framför allt är det politiskt svårt att fatta de besluten. Det är så oerhört känsligt att ta bort saker. Det är kul att bygga nytt, som i Linköping, men det är väldigt känsligt att fatta beslut om att man faktiskt ska ta bort något som har funnits, säger han.
Kommunerna väntar ofta in i det sista med skära ner. Det medför högre kostnader när man driver verksamheten in i det sista tills det verkligen inte går längre. Små kommuner dras ofta med lite högre kostnader än vad man gör i de stora kommunerna.
– Sett ur ett samhällsbyggnadsperspektiv är en jämn befolkning det enklaste att planera för. Politiskt är tillväxt någon form av norm, vilket gör att alla kommuner strävar efter det. Åtminstone en svag tillväxt. Det är kanske det bästa enligt normen, att man ökar lite grann hela tiden. Även fast det planeringsmässigt är enkelt att ha samma befolkning, säger Albin Olausson.
I kommuner som Finspång och Motala, som har haft en relativt konstant befolkning de senaste fem-tio åren, sker det ändå en urbanisering inom kommunen.
– Folk flyttar ifrån de mindre orterna, in till den stora tätorten. Det gör att kommunen måste anpassa sig hela tiden. Det blev tydligt i Motala till exempel med skolnedläggningen i Godegård. Även fast antalet barn i grundskolan i Motala kommun har ökat något de senaste tre åren, så har det minskat i vissa delar av kommunen, säger Albin Olausson. Hedda Themner