Protonterapi ses än så länge som en skonsammare form av strålbehandling än den konventionella motsvarigheten. I Norden finns metoden än så länge enbart på Skandionkliniken i Uppsala som byggdes för att svårt sjuka cancerpatienter ska ha jämlik tillgång till den högspecialiserade behandlingen oavsett var i landet de bor.
Från Linköping åker varje år omkring 25 cancerpatienter till Uppsala för att få behandling. De flesta är unga patienter.
Region Östergötland äger tillsammans med sex andra landsting kliniken, som sedan starten för tre år sedan gått med förlust.
Förra året var underskottet 52,2 miljoner kronor. I år pekar prognosen mot ett resultat på omkring minus 50 miljoner kronor.
Revisorerna har kritiserat Kommunalförbundet och direktionen för att verksamheten inte bedrivs på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt.
Efter kritiken ser nu de sju regionerna och landstingen över själva finansieringsmodellen för strålningscentret. Förslaget innebär att landstingen och regionerna får betala en större del i fasta kostnader medan den rörliga delen minskar. För Östergötlands del ökar de fasta kostnaderna med 1,7 miljoner kronor per år. Regionstyrelsen har sagt ja till förslaget men det är fullmäktige som fattar det slutliga beslutet i samband med budgetmötet i november.
För att få fler patienter till behandlingarna föreslås nu mängdrabatt för landstingen när de remitterat så många patienter att målet med 9 000 strålbehandlingar per år uppnåtts. Det ursprungliga målet var satt till 15 000 strålbehandlingar om året, ett mål som fortfarande finns kvar - det kan även bli högre. Prognosen för det här året visar på omkring 8 000.
– Utvecklingen för Östergötlands del går i rätt riktning. Man får vara ödmjuk för att det tar tid att bygga upp verksamheten eftersom det här är helt nytt och kräver nya nationella samarbetsformer, säger Peter Daneryd.
Det är dock osäkert om de här åtgärderna är tillräckliga för att Skandionkliniken ska klara kommunallagens krav på en budget i balans.
– Målsättningen är att återställa det egna kapitalet i balans till år 2020, men det kommer förmodligen att dröja ytterligare ett eller två år till innan vi är där, säger Peter Daneryd, förbundsdirektör för det kommunalförbund landstingen bildat för att driva Skandionkliniken.
Marie Morell (M) oppositionsråd i Region Östergötland och ledamot i Skandionklinikens direktion, pekar på att konventionell strålbehandling utvecklats stort under de tio-femton år det tog att planera och bygga Skandionkliniken. Investeringen för de sju landstingen landade på omkring 700 miljoner kronor. Under tiden som kliniken byggdes utvecklade flera länssjukhus egna kliniker med konventionell strålbehandling.
– Vi har varit för dåliga på att involvera länsdelssjukhusen när det gäller Skandionkliniken. Det har säkert bidragit till olika bedömningar och att inte så många patienter skickats till Uppsala som det var tänkt. Kalkylen stämmer inte helt enkelt, säger hon.
– Det kan också vara så, att nyttan av en behandling med konventionella metoder, kan vara lika stor för en äldre patient medan protonterapin är bättre för barn och unga människor.
Än så länge har för få patienter behandlats vid Skandionkliniken för att det ska finnas egna utvärderingar för kvalitetssäkring.
– Ett sådant resultat kanske vi har om ett par år. För en korrekt utvärdering av behandlingarna måste vi utvärdera de olika grupperna av patienter var för sig. I detta sammanhang vissa av grupperna för små för att vi ska kunna dra säkra slutsatser, säger Peter Daneryd.
– Vi ska definitivt inte vara rädda för resultaten. Är det så att vi finner att konventionell strålbehandling är bättre ska patienten självklart ha det. Finner vi att protonstrålning är bättre ska vi självklart utveckla det. Vi ska ha patienten i centrum.