Eva Lilliecreutz visar hur man cyklar med armarna i träningslokalen på US.
I mitten av maj skapades en ny rehabiliteringsavdelning på US dit covid-19 patienter får komma efter IVA-vården. Några patienter kommer även från Infektionsmottagningen.
Vi träffar en del av teamet en morgon i en konferenslokal, intill korridoren vid Pandemi blå. Utanför är himlen grå och regnet slår mot fönstret. Patienterna har ännu inte vaknat.
– Arbetsbelastningen varierar i perioder på avdelningen. Alla är väldigt trötta, säger Eva Lilliecreutz, legitimerad fysioterapeut på Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
Till en början hade avdelningen 12 platser. Nu är det endast sex platser.
– Behovet har inte varit lika stort som vi trodde, säger Berith Vikman Johansson, vårdenhetschef för Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
Alla sex platser är i nuläget belagda.
– Det går i vågor. Många som är på IVA ligger där jättelänge. Plötsligt blir de bättre och ska till nästa fas, säger Eva Lilliecreutz.
Patienternas ålder sträcker sig från 30-årsåldern till 85-årsåldern. De flesta på avdelningen är dock i 60-årsåldern.
– Vi vet att åldern är en riskfaktor för svårt covid-sjuka och de som är i behov av rehabilitering beroende på vad man tidigare har för sjukdomar, säger Kristina Huber, överläkare på Universitetssjukhuset i Linköping.
En stor del av rehabiliteringen handlar om mobilisering. Att återställa normal rörlighet. Rehabiliteringen skiljer sig åt mellan olika patienter. Personalen har ett möte där de tillsammans med patienten sätter upp ett mål inför nästa period. Målet handlar om att öva på aktiviteter i det dagliga livet. Att tvätta sig, klä på sig och gå ordentligt.
– I början kan man vara lite förvirrad över vad som har hänt. Personen vet inget om IVA-tiden. Man kan vara lite snurrig i huvudet och ha svårt att orientera sig, säger Eva Lilliecreutz.
En del patienter som vårdats på IVA upplever ett trauma. Några får mardrömmar när de är nedsövda.
– En viktig del av rehabiliteringen är att veta vad man har varit med om. Det blir många dagar på sjukhus. Det är viktigt att varje dag informera om vad som har hänt, vad det är för dag och månad, säger Maja Karrberg, legitimerad logoped.
Många av patienterna känner en enorm trötthet.
– Om vi börjat gåträna när man går med gåbord, kan de bli trötta på en gång. Ofta får man ha rullstol bakom. Kroppen lägger av väldigt snabbt. Det kognitiva stämmer inte ihop med kroppen. Man tror att personen kan sitta stadigt på britskanten, sedan sträcker sig personen efter något och kroppen orkar inte rätta upp sig, säger Eva Lilliecreutz.
Det är många pusselbitar som ska sättas på plats för varje patient.
– Något som vi inte räknat med är att många patienter har sväljsvårigheter. Det kan vara en följd av att ha varit intuberad under en lång tid. Sensoriken och motoriken, känseln och muskelfunktionen i svalget, själva muskulaturen som vi använder när vi sväljer, blir trött. Det är svårt för patienten att äta och dricka, säger Maja Karrberg.
En annan del gäller en medicinsk aspekt. De 14 första dagarna ska läkemedel sättas ut och gamla ska tillbaka. Magen, tarmen och ämnesomsättningen ska igång.
Den största utmaningen under våren har varit personalen. Rehabiliteringsteamet är samma. Omvårdnadspersonalen, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor kommer från andra kliniker och bidrar till bemanningen. På grund av det byts de ut efter en till två dagar på avdelningen.
Hur reagerar patienterna när det är olika personal?
– Det är tufft att berätta för varje personal hur man vill ha det. Om det är samma personal lär man sig patienternas behov som de är trygga med, säger Berith Vikman Johansson.
Bertih Vikman Johansson, vårdenhetschef för Rehabmedicinska kliniken beskriver pandemivåren som annorlunda med många tvära kast.
Patienterna stannar på Pandemi blå under två till fyra veckor. Rehabiliteringen avslutas dock inte för det. Ingen av de som kommer hem är 100 procent bra. Många åker hem med hjälpmedel, rullator och rullstol. De flesta fortsätter sin rehabilitering hemma eller på korttidsboende med hjälp av kommunens hemrehabiliteringsteam. Det innebär att fysioterapeut, arbetsterapeut och logoped kommer hem till personen.
Hur länge avdelningen kommer att finnas vet man inte i nuläget. I mitten av augusti kommer ett nytt beslut att fattas.
– Så länge patienter behöver vårdas på IVA för covid-19 behövs vi. Vi är i direkt beroende av vad som sker i samhället med smittspridning, säger Eva Lilliecreutz.