Åskoväder må vara spännande, spektakulära och vackra å ena sidan. Å andra sidan kan de också vara allt från irriterande till dödliga. Just under sensommaren ökar risken för plötsliga och lokala skurar med åska. Så sent som i lördags brann en byggnad ner till grunden i Västrum utanför Västervik.
Att det är just på sommarn som det åskar som mest beror på den varma och fuktiga luften. Ju varmare det är, desto mer vattenånga, fukt, finns det. Och just fukten är en viktig ingrediens när åskmoln bildas.
– Dels ska det vara en del fukt närmast marken och sedan ska temperaturen avta med höjd, så det är det vi kallar ostadigt eller labilt, så skurar kan växa till och åska kan byggas upp i molnen. Kontrasten mot den kallare luften högre upp i atmosfären blir större och då har du bättre förutsättningar för åska, säger SMHI:s meteorolog Sofia Söderberg.
För de glesbefolkade och skogstäta delarna av länet kan ett åskoväder orsaka bränder flera dagar efter det dragit förbi. I juli startade tre bränder på bara några timmar i Kinda kommun. Då hade ett åskoväder dragit över området tre dagar tidigare.
I Västervik kommer brandflyg bevaka området där lördagsnattens oväder drog förbi, trots att det är tämligen blött i marken.
– Ofta lägger sig regnet som ett lock över blixtnedslagen. Det brukar ta ett antal timmar innan det når upp till ytan och visar sig som en rökpelare eller brand. Sen beror det på om det torkar upp och hur mycket det blåser. Ibland kan det ta tre till fyra dagar och upp emot en vecka, berättar Peter Helge, Västerviks räddningschef i beredskap.
På RTÖG, Räddningstjänsten Östra Götaland, kommer åsksäsongen som en lika stor överraskning som avåkningar och halkolyckor under senhöstens första halka.
– På sommarn brukar det åska och regna litegrann, säger Peter Holm, inre befäl på RTÖG.
– Vi har en åskkarta där vi ser nedslag sekund för sekund och vi har koll på vädret. Så för oss är det inget speciellt och i år ser jag ingen direkt hotbild. Upp åt Katrineholm, Flen är det torrt med extremt höga värden. Men runt om i förbundet, bland de som är anslutna till oss, så är det ingen förhöjd risk, säger Holm.
Efter ett rejält åskoväder kan räddningstjänsten ha extra koll på vissa områden.
– Då kan vi be brandflyget ta en extra sväng utanför deras normala slinga. Det begär vi av Länsstyrelsen och så länge det är ljust är det en bra resurs, berättar Peter Holm.
