- Vi ser år för år hur vildsvinen breder ut sig i länet och orsakar allt mer skador i lantbruket. Vildsvinsolyckor på vägarna ökar också enormt, konstaterar David Pettersson, lantbrukare på gården Kolstorp, nära Borensberg, och sakkunnig i jakt- och viltfrågor hos Lantbrukarnas Riksförbund i Östergötland.
Stammen måste minska
Vildsvinen engagerar och på LRF:s regionstämma nyligen handlade en handfull motioner om just vildsvin.
- Det går inte att få vildsvinen att försvinna, och det är inget jag vill heller. Men skadorna och stammens storlek måste minska och det tror jag är möjligt, påpekar David Pettersson som även är hängiven jägare. Lantbruket i Kolstorp sysslar med mjölkproduktion och odling av spannmål och vall. I denna skogs- och mellanbygd har vildsvinskruxet funnits i 20 år. Förutom att äta grödor och orsaka skördebortfall så bökar grisarna vilket gör att ogräs frodas, jordbakterier och sporer hamnar i grödan och stenar som kommer i dagen slår sönder maskiner.
- I områden med vildsvin visar beräkningar på skördebortfall till ett värde av mellan 200 och 2 000 kronor per hektar och år. Men siffrorna visar inte hela bilden. Större kostnader är att man tvingas välja bort vissa grödor och inte kan optimera växtföljden, klargör David. Många flaskhalsar Vildsvinens framfart kräver insatser både från LRF, jägarförbundet, länsstyrelsen och regeringen.
Även på bondenivå
- Jag pratar med jägare och markägare om vad vi kan göra för att på sikt kunna begränsa spridningen och antalet djur. Än finns ingen fungerande jakt- och förvaltningsmetod för vildsvin men det behövs. David Pettersson nämner flera flaskhalsar som måste byggas bort. En handlar om effektivare jakt. Vildsvin är nattdjur och kan bara jagas då. Att mata vildsvinen på särskilda platser, så kallad åtling, kan fungera.
- Åteljakt borde utövas mer men bekymret är att få folk att sitta uppe på nätterna. Det som också begränsar är kravet på tillstånd för kamera vid åteln. Det är en lagförändring på gång och om kameraövervakning blir tillåten underlättar det jakten. Mättad marknad Eftersom grisarna blir allt fler så måste jakten öka. Fler jägare behövs. Jakten måste också förenklas, exempelvis skulle ett generellt tillstånd om vapenlampa hjälpa. I dag ger länsstyrelsen dispens för sådant.
- Vi måste jaga mer och hitta effektivare jaktformer. Markägare och jägare behöver sätta in jaktresurserna där det finns flest grisar, klargör David, som själv nedlagt många av dessa svårjagade djur. Ett hinder för ökad jakt är försäljningen av köttet. Marknaden är mättad och jägare vill inte jaga om viltköttet inte kan avyttras.
- I dag får jägare inte sälja köttet till privatpersoner och vilthanteringsanläggningar tar inte emot från jägarna om de inte har avsättning, säger David.
Incitament för jakt
Röster har höjts för att tillåta att sälja privat men ett problem är trikiner, parasiter som kan finnas i köttet. På varje vildsvin måste det göras ett trikinprov och jägaren betalar själv provet som kostar 120 kronor.
- Om samhället betalade för trikinprovet och man fick sälja privat skulle det kunna öka jakten. Jägare är vana att bli av med allt de skjuter men måste vänja sig vid att det inte är så med vildsvin. Det går inte att vänta på att marknaden ska vända, under tiden förstör vildsvinen så att man snart inte kan odla vissa grödor, fastslår David. Att jaga med fällor är en idé för att dra ner på vildsvinsstammen. Att rikta in jakten mer på suggor och produktionsdjur är en annan tänkbar insats. David nämner fler möjligheter.
- Avdrag på jaktarrende och skottpengar för varje gris som fälls kan vara incitament för mer jakt. Vildsvinsproblemet har funnits i decennier men än saknas ett politiskt helhetsgrepp.
- Det ser olika ut i Sverige och lokalt kan problemen vara väldigt svåra och ha funnits länge. Men för att frågan ska tas tag i på riksnivå måste det bli ett bekymmer ur ett nationellt perspektiv, avrundar David Pettersson.