Det handlar om åtgärder för 1 465 miljoner kronor, alltså knappt 1,5 miljarder för perioden och eftersom det är Region Östergötland som är planupprättare, är det dyster läsning för de flesta kommuner, förutom de två stora Östgötakommunerna.

Storstäder

Utöver detta upprättas just nu en Nationell plan av Trafikverket och eftersom vissa objekt går in i varandra omnämns även de i samrådsförfarandet.

En kort sammanfattning av planen för 2019 till 2029 visar, jämfört med den plan som gäller nu för åren 2014 till 2025, att det föreslås en förstärkning på områdena kollektivtrafik respektive cykling.

Det medför i sin tur att det flyttats över mer resurser till områden där kollektivtrafik och cykling är vanligast, alltså storstäderna Linköping och Norrköping. För att få loss pengar till detta minskas i motsvarande grad satsningarna på större landsvägsinvesteringar.

Detta i sin tur, medför att de kommuner som är mest beroende av landsvägsinvesteringar, det vill säga de flesta kommuner dit inte Östgötapendeln når, får mindre resurser att dela på.

En aning motsägelsefullt bygger finansieringen av kollektiv- och cykelsatsningar på ökad medfinansiering av regionens samtliga kommuner.

Satsning i hack

I de nya planer som nu ska beslutas, ska även en redovisning av bostadsbyggandet, som en följd av Länsplanen, skickas till regeringen. Det blir en utmaning för kommunala politiker att få minskade resurser till landsvägar, respektive större resurser till kollektivtrafik i storstäderna, att leda till resultatet; ökat bostadsbyggande över hela länet.

Förslaget till samrådsversionen som nu skickats till kommunerna för samråd, är undertecknat av Göran Gunnarsson, ordförande i Trafik- och samhällsplaneringsnämnden i Region Östergötland.

Förutsättningarna för hela planarbetet är att Östgötaregionen är landets fjärde största arbetsmarknadsområde med drygt 450 000 invånare idag, och drygt 200 000 arbetstillfällen. År 2030 beräknas antalet invånare vara 510 000 invånare och antalet arbetstillfällen 230 000.

Nästa revidering av planen kommer att ske år 2022.

Avslutningsvis, under rubriken frågeställningar, till alla de parter som nu ska samråda om förslaget, nämns att större projekt inte ska påbörjas i slutet av planperioden.

-Detta för att skapa en större flexibilitet inför nästa revidering.

En sådan skrivning innebär i praktiken att infrastrukturprojekt ska genomföras i tidsperiodiska hack. Inte för att utvecklingen i samhället sker i hack, utan för att arbetet med nästa revidering ska bli enklare.