- Totalt sätts 443 mulmholkar upp i projektet, berättar Frida Nilsson, reservatsförvaltare på naturvårdsenheten hos länsstyrelsen i Östergötland.

I projektet ingår att veteranisera ekar, bygga ekoxekomposter, plantera unga ekar och restaurera igenväxta ekmiljöer. Och uppsättandet av så kallade mulmholkar.

Life-fonden

Projektet, som spänner över åren 2016-2022, deltar länsstyrelserna i Östergötland, Blekinge och Kalmar län samt Linköpings kommun. EU finansierar en del via Life-fonden.

Av de 443 holkarna sätts 207 upp på tolv platser i Östergötland och resten i övriga medverkande län. Tidningen träffar Frida Nilsson i Norsholm där 20 mulmholkar sätts upp i naturreservat.

Holkarna sätts fast i befintliga träd med metallband. De laddas sedan med löv och ekspån av David Engstad och Anders Fredin som arbetar för Värne Skogstjänst och Engstad Mark och Bygg.

- Mulmholken är 2,5 meter hög och har en volym på en kubikmeter. Den fylls upp med 600-700 liter av framförallt ekspån och eklöv, ungefär lika mycket av varje.

Det blandas och ska likna den mulm som finns i ihåliga ekar; vedfragment, svampmycel, en del löv, döda insekter, exkrementer från insekter. Det blir som en kompost, upplyser Frida.

Passar många

Mulmholkarna ska imitera ihåliga, äldre ekar och locka till sig insekter som trivs i dessa miljöer. Försök har visat att 70 procent av de arter som finns i håligheter i ekar flyttar in i mulmholkar.

I holkarna kan det regna in och i botten finns en duk så att fukten behålls och träet skyddas. I holkarna blir det både torrt och blött. De kommer att stå både solbelyst och inte i ekhagmark.

Allt detta för att det ska passa så många arter som möjligt. Holkarna har också hål så fåglar kan flytta in och en del av dessa träkonstruktioner har ingångar för fladdermöss.

Med mulmholkarna vill man bland annat gynna läderbagge och hålträdsklokrypare, två hotade arter. Bägge lever i ekmiljö men har svårt att förflytta sig, vilket kan vara nödvändigt om boendemiljön förstörs eller för att reproducera sig. De gynnas då av mulmholkar som kan bli en bra ersättning om det är glest med ekar.

Mulmholkarna hjälper till att skapa mångfald och Frida Nilsson påpekar att det finns många skäl till varför mångfald är nödvändig och nyttig. Hon nämner en av anledningarna.

- En monokultur kan få problem om en skadeinsekt får härja fritt men om det finns många arter så kanske en är en rovart som kan ge sig på skadeinsekten.

Har då eken en fördel av mångfald?

- När det bildas håligheter och blir kompost som arter bryter ner så blir det ämnen som eken tar upp och har nytta av. Det blir ett slags kretslopp, ett återvinningssystem, konstaterar reservatsförvaltaren. Länsstyrelsen har tidigare satt upp mulmholkar av annan typ. Den här senaste varianten är en idé som Nicklas Jansson, länsstyrelsen i Östergötland ligger bakom. Förhoppningen är således att de ska befolkas av alla möjliga arter.

När kan inflyttning tänkas ske?

- Det beror på vilken art det handlar om. En del kan flytta in direkt, exempelvis fåglar och fladdermöss. Läderbaggen kan dröja lite, så troligtvis inte redan i år, förtäljer Frida Nilsson.