Älgar, rådjur, kronhjortar och dovhjortar har olika favoritmenyer i skogen. De äter bland annat bärris, buskar, kvistar, örter, bark och löv. För att nämna en del. Djuren äter för att överleva men betandet ger samtidigt olika skador på skogen. Ett par exempel:
Älgen kan ge stora skador på ung tallskog. Den äter toppskott, flänger av bark, blottar ved och bryter träd. Lokalt kan kronhjort äta tidig gallringsskog av gran. Där de gnager bildas svamp som ger rötbildning. En del av trädet blir då massaved i stället för sågtimmer som är mer värd. Det har också visat sig att 50 procent av träden som drabbats av röta blåser omkull i en efterföljande storm, säger han och tillägger:
Vi inventerar skadorna från klövvilt varje år och glädjande nog har de gått ner i södra Sverige de fyra senaste åren. Visserligen bara någon enstaka procent men en nedgång vi inte sett förr. Än är nivån för hög för att vara acceptabel, påpekar viltsamordnaren.
Gran på tallmark
Eftersom det sedan 1990-talet varit mycket skador på tall så har markägare börjat plantera gran på torra marker som bättre passar för tall.
Vi vet att marker blir torrare av klimatförändringen och när granar blir torrstressade tappar de barr, får sämre tillväxt och klarar angrepp av granbarkborre sämre. Det är viktigt med rätt trädslag på rätt mark, konstaterar Lars Ingemarson.
Ett annat bekymmer hänger ihop med att betestrycket ökat enormt de senaste 25 åren. Storleken på stammarna av älg och rådjur har inte ändrat sig så mycket men kronhjort och dovhjort har ökat rejält. Det visar avskjutningssiffror. År 1990 sköts 4 000 dovhjortar i Götaland, 2015 var siffran 40 000. Avskjutningen av kronhjortar har under samma period ökat från 800 till 8 000. Det här innebär att den totala fodermängden i skogen äts av fler djur. Det drabbar rönn, asp, sälg och ek.
Mätningar visar att allt fler unga träd har svårare att växa upp och bilda stam eftersom klövvilt äter på dem.
Policy på gång
Lars Ingemarson pekar på två viktiga detaljer för att det ska bli en rimlig balans mellan viltstammar och skogsskador.
Markägare måste ståndortsanpassa, alltså ha rätt träd på sin marker. Vidare måste avskjutningen av klövvilt öka. Lokalt kan det vara en bra nivå men totalt sett måste avskjutningen öka.
Myndigheten Skogsstyrelsen ser allvarligt på problemet med skogsskadorna.
Vi har en ny policy ute på remiss där vi föreslår ett kvantitativt mål på vilken skadenivå som kan accepteras. Även om skadorna behöver minskas så är klövvilt samtidigt berikande för landskapet och en möjlighet att utöva jaktintresse, klargör viltsamordnaren.
Han poängterar att problemet inte kan lösas av en part, både myndigheter, markägare och jägare måste samarbeta om en gemensam agenda.
Det är också viktigt med samsyn i bygderna om skogsplantering och viltförvaltning, avrundar Lars Ingemarson som är optimistisk om att nuvarande situation kan förbättras.