Debatt Östersjön är hotad. Därför behövs en återhämtningsplan för torsken, utökad jakt på säl och skarv, ett stopp för bottendöd och bättre reningsteknik för att hindra plaster och läkemedelsrester från att hamna i havet. Det finns ingen enskild lösning som kan lösa problematiken, men om vi vidtar många åtgärder inom kort så har både Östersjön och torsken en chans. Vi behöver agera både i Sverige och i EU.

Först och främst är det avgörande att vi håller oss till de kvoter som expertmyndigheter, såsom det internationella havsforskningsrådet ICES, sätter upp. Det är en grundbult i EU:s fiskeripolitik att man utgår från vetenskapliga rekommendationer och inte fiskar mer än bestånden klarar av. Förra året misslyckades regeringen med att sänka kvoterna för torsken år 2019. Det är nu avgörande att de övertygar andra länder om att det blir ett fiskestopp, vilket ICES föreslagit, för 2020.

Även om vi sänker kvoterna är rovfisket ett fortsatt problem. Det beror på att andra länder runt Östersjön fiskar mer än vad som är tillåtet. Vi behöver hårdare kontroller i alla medlemsländer och regeringen måste få EU-kommissionen att agera mot länder som inte följer reglerna. Det är oacceptabelt att svenska fiskares kvoter minskar bara för att fiskare i andra länder fiskar mer än vad de får.

Därtill fortsätter fisken i Östersjön hotas av rovdjur – främst sälen och skarven. Säl och skarv är båda vitt utbredda runt Östersjön och deras framväxt utgör nu ett allvarligt hot, då deras föda främst består av fisk. Det är glädjande att Moderaternas linje om att göra det lättare att jaga säl nu har vunnit gehör hos regeringen, men även jakt på skarv måste underlättas. Vi behöver också dra nytta av det förslag som Moderaterna i Europaparlamentet drev igenom, som säger att EU-medel, inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifonden, kan användas till skyddsjakt på arter som kan skada fiskbestånden.

I Moderaterna och Kristdemokraternas budget tillför vi 50 miljoner kronor för åtgärder mot mikroplaster och sjöfartens klimatpåverkan. Moderaterna satsar därtill 100 miljoner kronor per år för att stödja investeringar i reningsteknik som kan avskilja läkemedelsrester, mikroplaster och andra gifter. Eftersom Östersjön påverkas av alla omkringliggande länder krävs också en förändring av EU-lagstiftningen med krav på läkemedelsrening i hela Europa.

Regeringen måste agera nu, med en palett av åtgärder som skyndsamt kan ge oss en chans att på bästa sätt möta de utmaningar Östersjön står inför.