Regeringen pressas om extra kommunpengar

Både Moderaterna och Vänsterpartiet kräver omedelbart extra pengar till kommunerna. Om inte regeringen agerar, hotar de med egna initiativ.

Men finansminister Magdalena Andersson (S) är inte beredd att i dagsläget ge besked om mer pengar.

14 januari 2020 09:12
Vi återkommer med besked när vi är klara med diskussionerna med våra samarbetspartier C, L och MP, säger Magdalena Andersson på en pressträff.

Vårpropositionen läggs fram i april, men ett besked till kommuner och landsting kan komma vid en annan tidpunkt, enligt finansministern.

Magdalena Andersson är dock bekymrad över det sätt som M och V vill driva igenom sina förslag – båda partierna är beredda att driva igenom frågan genom förhandlingar i riksdagen. Andersson anser att det skulle skada budgetprocessen att nu börja ändra i redan beslutade anslag och uppger att något liknande inte skett i modern tid.

Om bilden i omvärlden blir att Sverige inte har någon ordnad budgetprocess, det är klart att det skulle skada förtroendet, säger hon.

Krav på mer

Med bara någon timmes mellanrum presenterade M och V sina krav på regeringen om mer pengar till välfärden, och i M:s fall även till rättsväsendet.

Moderaterna vill satsa 3 miljarder kronor i en så kallad extra budget, medan Vänsterpartiet anser att det behövs minst 10 miljarder.

V är villigt att förhandla, även om man säger nej till en del av M:s finansieringsförslag.

Vi är beredda att sätta oss ner med Moderaterna och Kristdemokraterna redan denna vecka, säger Vänsterledaren Jonas Sjöstedt.

För att det inte ska ske måste regeringen omedelbart – redan i onsdagens partiledardebatt – ge besked om mer pengar till kommunerna, enligt Sjöstedt.

M-ledaren Ulf Kristersson anser att läget är akut.

Vi vill prioritera pengarna bättre och lägga resurserna där resurser nu behövs. Det är den kommunala välfärden, när kommuner nu tvingas skäras ned i en begynnande lågkonjunktur. Och det handlar om nya pengar till polisen och rättsväsendet, så att vi får stopp på våldet, säger Kristersson.

Unikt agerande

Det politiskt unika förslaget från ett oppositionsparti till vad som kallas en extra budget ska läggas fram i riksdagens finansutskott på torsdag och siktet är inställt på att få igenom förslaget till den 1 mars, enligt Kristersson. Det ska ske i form av ett så kallat initiativ.

Nu ser inte regeringen att det är ett akut läge, men vi ser ett akut läge. Då tycker jag att det är vårt ansvar som opposition att lägga de förslag som skulle kunna genomföras, säger han till TT.

Han vet inte vilka partier som skulle kunna tänkas stödja förslaget, men framhåller att de fyra oppositionspartierna alla har sagt att de vill stärka välfärden, det vill säga M, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Minskat bistånd

M och V har dock helt olika synpunkter på hur extrapengarna ska finansieras.

M vill stoppa regeringens förslag om ett friår och förslaget till en utökning av extratjänster som arbetsmarknadspolitisk åtgärd. M vill även stoppa det så kallade ingångsavdraget och dra ned på biståndet, för att få fram pengar till satsningarna.

V säger att de kan tänka sig att säga nej till förslaget om utvecklingstid, det som M kallar friår, och ingångsavdraget. Men det är uteslutet att minska byggsubventioner och biståndet.

Vi ser att det finns en möjlighet att minska det med 2,7 miljarder redan i år, säger Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson om biståndet på en pressträff i riksdagen.
Vi lägger över 50 miljarder kronor på bistånd i år. Det är orimligt i jämförelse med de uppgifter vi har hemma, sade Ulf Kristersson.

M föreslår även att byggsubventioner på 600 miljoner som ännu inte har delats ut ska stoppas.

Fakta: M-förslaget

M vill se extra pengar till kommuner, regioner, polis och rättsväsende omgående, totalt 5,6 miljarder.

2,1 miljarder i statsbidrag till kommunerna.

900 miljoner till regionerna, tidigare landstingen, för vården.

2,6 miljarder till polisen och rättsväsendet.

Av pengarna till polis och rättsväsende ska 1 miljard möjliggöra för polisen att anställa eller anlita kommunala ordningsvakter i väntan på att fler poliser utbildas.

500 miljoner ska gå till att återanställa poliser som slutat.

400 miljoner ska gå till Nationellt forensiskt centrum, till fler polishundar, fler övervakningskameror samt till gränspolisen.

655 miljoner av de 2,6 ska fördelas till Säpo, Åklagarmyndigheten och domstolarna.

Det hela ska betalas genom att biståndet minskas med 2,7 miljarder i år, ett nej till det så kallade ingångsavdraget ger 1,7 miljarder och minskade byggsubventioner samt nej till utvecklingstid och extratjänster ska sammantaget ge 1,25 miljarder.

Källa: Moderaterna

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Joakim Goksör/TT, Lars Larsson/TT, Maria Davidsson/TT