Konst är inte lätt, att placera den offentligt är extra komplicerat. Om man dessutom har för avsikt att hedra en av våra allra mest folkkära personer har man lagt ribban mycket högt. Förmodligen rör vi oss i det möjligas utkant. Astrid tillhör oss alla, vi har alla vår egen, mycket starka och tydliga bild av henne som person och av hennes verk. Vad som än föreslås, och vem som än föreslår det, kommer meningarna att gå isär, bilden stämmer inte med vår egen.

Det förslag som vi valt att lyfta fram och därmed utse till det vinnande förslaget är Berit Lindfeldts "Källa Astrid" eller "Vildrosen" (konstnären är osäker på titeln).

Lindfeldt föreslår en vacker skulpturgrupp placerad i en rund damm på torgets nedre del. I centrum placerar hon barnet i form av en pojkes huvud. Runt pojken ett vildrosssnår och spelande vatten. Pojken och rosorna gjuts i brons och placeras på en botten av sten. Stenytan, formad som en mosaik av stenskärvor, är vacker året om, även utan vatten. Magi och kraft uppnår Lindfeldt genom att förstora både barnet och rosorna.
Som skulptör är Lindfeldt enastående skicklig, hon förmår förvandla stumma material till levande poesi, lera och brons blir till hud och växtlighet.

Vildrosen ser Lindfeldt som Astrids blomma, en bild av det egensinniga och okuvliga, med vassa taggar och vackra blommor. En symbol för Astrid som person, hon har inte bara gett oss Pippi och Emil, vi har även fått en förebild när det gäller personligt mod och integritet. Hon vågade alltid säga vad hon tyckte, och vägrade att bli märkvärdig hur hyllad hon än blev. Vildrosen.
Samtidigt som förslaget andas allvar rymmer det en lekfull skalförskjutning som så ofta i Astrids böcker. Den lilla pojken sticker upp sitt huvud genom vattenytan, för att se hur Vi har det i Vår lilleputtvärld. Det behövs bara ett "Killevippen", så springer han runt bland de andra barnen på Sommartorget.

Lindfeldt har med sitt förslag på ett försiktigt men ändå tydligt sätt berikat den redan vackra torgmiljön. Hon skapar symmetri och balans mellan torgets båda halvor. Hennes fontän är vackert infogad i torgets lutande plan. Den kompletteras med bänkar och en planterad rosenhäck som skiljer den från den korsande körbanan. Tillsammans med en planerad fasadrenovering av Stadshotellet, där den nuvarande verandan tas bort och ersätts av en uteservering i gatuplanet, skapas en vacker avslutning av torgrummet.
Arbetet med minnesmärket borde präglas av förväntan, glädje och spänning, det Astrid skänkt oss alla, så många gånger.
Vi hoppas att juryns beslut ska inleda en process som på ett positivt sätt leder till en vacker plats till Astrids ära, ett rikare torg. Men ett torg som fortfarande rymmer allt det som hör ett till torg till ; handel, fest, uppträdanden och möten mellan människor."