Vimmerby är småstaden i många av Astrid Lindgrens böcker. Emil far till Vimmerby marken och gör vaansinnesaffärer i slutet av förra seklet. Under ett av sina många hyss hamnar han på borgmästarens 50-årskalas i Borgmästargården som står kvar i Astrid Lindgrens stad än idag.
Miljön till Bullerbyn, berättelsen om sin egen barndom, hämtade hon från Näs. Men idén till de tre gårdarna som låg där på rad hade hon fått från sin far Samuel August som växte upp i Mellangården i byn Sevedstorp.
i samband med Bullerbyinspelningarna under Lasse Hallströms regi sa Astrid med visst vemod i rösten:
-På den tiden var det liv och rörelse i Sevedstorp. Fullt med ungar överallt. Idag bor det en stackars gamal gubbe i varje stuga.
Och idag, när båda Bullerbyfilmerna haft premiär, gör det faktiskt inte ens det. Men livet har ändå återvänt.
I Samuel August nybygge - ett vitt hus brevid den röda byggnaden, fick hon inspiration till Villa Villerkulla, som hon kom att skriva om långt senare. I uthuset fanns Emils snickarbod.
I Båtsmansbacken i Vimmerby har hon hämtat småstadsmiljön till mästerdetektiven Kalle Blomkvist.

Barndomens träd
Den urgamla ihåliga asken som senare blev Pippis sockerdricksträd och ugggeträdet i "Alla vi barn i Bullerbyn" står kvar än idag utanför Näs.
"Uggleträdet kallades det gamla trädet som överskuggade hela min barndom... Varje gång jag ser det här trädets skrovliga stam, så minns jag i händer och fötter vilka handgrepp som skulle till och vilka utbuktningar man skulle kliva på för att komma upp och hur det kändes under fotsulorna". Än idag kan Vimmerbyborna en vacker sommardag se Astrid på hemflykt i sin gamla stad. Men tillfällena har blivit mer sällan återkommande.
Hon bestämde sig tidigt att flytta härifrån. Redan 1925 skrev hon i ett resebrev i Wimmerby Tidning:
"Kära lilla Vimmerby, du är egentligen ingen dum stad att komma hem till, meen Gud bevare oss för att stanna här för alltid.
Tidigare än hon kanske visste den gången, lämnade hon sitt Vimmerby. Men barndomen i Vimmerby har gett inspiration till ett av världsliteraturens mest sällsamma författarskap...