Vimmerby när Astrid var barn

Vimmerby 1907. Hur var det då? Vem styrde och ställde, hur såg det ut, vad levde människorna av och hur många var de?
En del frågor kommer att besvaras i en temautställning som Gertove Gustafsson på museet Näktergalen som bäst håller på att ta fram.
Han vill visa Vimmerbyborna hur deras stad var åren kring Astrid Lindgrens födelse.

Vägen till Näs. Visst låg det på landet på den tiden. Där Prästgårdsgatan nu går fram såg det ut så här, med vidsträckta åkrar runtom. Här gick de, varje dag. Förutom de dagar då de balanserade på gärdesgården förstås.

Vägen till Näs. Visst låg det på landet på den tiden. Där Prästgårdsgatan nu går fram såg det ut så här, med vidsträckta åkrar runtom. Här gick de, varje dag. Förutom de dagar då de balanserade på gärdesgården förstås.

Foto:

Reportage2003-01-21 10:45

Med anledning av Astrid Lindgrens 90-årsdag blir det utställning på Vimmerbys museum med företrädesvis bildmaterial som illustrerar Vimmerby kring sekelskiftet.
- Jag måste sträcka mig något decennium kring 1907, från sekelskiftet och fram till 1910-talet. Annars blir det lite för snävt.
Gertove Gustafsson betonar att han inte gör anspråk på några djupare kopplingar till Astrid som person eller till hennes litterära produktion. Snarare har han medvetet valt att ganska stillsamt uppmärksamma den 90-årsdag som kommer att firas i hela Vimmerby i dagar.
Utställningen på Näktergalen pågår helgen efter födelsedagen, alltså den 15 och 16 november. Sedan avlöses den av årets julutställning om och kring Jenny Nyström.
- Men Vimmerbyutställningen kommer tillbaka under vintern, lovar Gertove Gustafsson.

Konsten att välja
De foton han valt bland de omkring 4 000 som samlats in av den energiske gamle stadsbibliotekarien Thorvald Ericsson för åratal sedan kommer att kopieras i A3-format. Det är foton från högre ståndsmiljö och enklare livsvillkor. Strikt arrangerade gruppfoton eller naturliga avtryck av ögonblick då ingen varit medveten om kameran. Från stadsmiljöer vi känner igen och har kvar och från det som sedan länge är borta.
- Det gäller att välja med omsorg. Jag har försökt undvika det röriga.
Han tycker mycket om de gamla bilderna i Thorvalds samlingar. Bilder "som har ett enormt innehåll", som också ofta håller en god kvalitet. När kameran var en märkvärdig tingest man bara umgicks med då och då hade människor på sätt och vis bättre omdöme vad gällde fotograferingstillfällen. Bilderna berättar något för oss som kommit efter.
- Nu knäpper vi hur många "blåsa-tårt-ljus-bilder" som helst, men är väldigt dåliga på att dokumentera vår vardag.

Stora förändringar
Korta men informativa texter, som bildtexter, ska ge oss svar på de frågor vi kan tänkas ha om bilderna och det grundläggande i det Vimmerby Astrid Ericsson på Näs föddes i.
Gertove tycker att perioden som sådan är spännande. Industrialismen hade tagit fart och samhället genomgick stora förändringar. Det gällde att hänga med i utvecklingen. Åren innan 1907 hade fört med sig stora ting för Vimmerby, som järnvägsinvigningen 1902 och försöken att dra in elektricitet.
- Man provade att dra ledningar från Toverum, men det räckte inte. Och ett eget aggregat i varmbadhuset höll heller inte, till en början.
Det var först 1910 som elektriciteten upplyste Vimmerby och då förstås bara här och var... Och vad vattnet beträffar hade de gamla bykällorna försörjt invånarna fram till den här tiden.
Det var, som Gertove uttrycker det, "staden på landet" på den tiden. Och alldeles utanför den staden föddes en flicka som skulle lägga världen för sina fötter.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om