"I takt med att befolkningen växer globalt så minskar också mängden jordbruksmark, och det behöver man inga siffror på för att se att den ekvationen inte går ihop", säger Sabina Andersen (MP), ersättare i samhällsbyggnadsnämnden.
Tiden för att skicka in synpunkter på planförslaget är över. Nu återstår för kommunen att hantera de åsikter man samlat in under denna granskning. Därefter är det fullmäktige som avgör om den nya detaljplanen, som tillåter 53 bostäder på marken, kan godkännas eller inte.
Vissa politiker har redan uttalat sin syn på saken. Sabina Andersen (MP) är ersättare i samhällsbyggnadsnämnden. När man på marsmötet tog beslut om att skicka nuvarande planförslag på granskning var hon en av dem som protesterade.
– Krågedal 1:3 är ett bra exempel på där vi alltför lättvindigt exploaterar jordbruksmark, och jag ser ju att vi kommer att ångra varje hektar bebyggd jordbruksmark i framtiden, säger hon.
Istället tycker Andersen att man borde sträva efter att förtäta kommunens orter. Det vill säga bygga fler hus inne i samhället, och då inte nödvändigtvis villor.
– Bygger vi lägenheter uppnår vi bostadsrotation så att fler villor blir tillgängliga, för då frigör vi den typen av attraktiva villor.
Om man trots allt ska bygga villor menar hon att man måste se på frågan ur ett bredare perspektiv.
– Då får vi hitta lämpliga platser för det. Det går ju att bygga på berg också där det varken går att odla mat eller växer så mycket skog.
Enligt oppositionspolitikern borde jordbruksmark tas i anspråk först när man konstaterat att det inte är möjligt att bygga någon annanstans, exempelvis inne i samhället eller på gammal industrimark.
– Det är en fråga om medmänsklighet. Vi är ju inte självförsörjande i Sverige om man tänker på mat, och blir det ett krig eller en kris så kommer vi verkligen att bli varse det. Men om det inte blir det så måste vi ändå vara med och försöka bidra, vi måste komma ifrån det att tänka att vår matproduktion ska ske nån annanstans i världen. Vi har råd att betala för det, men den maten kanske behövs där.
Att jordbruksmarken på Krågedal 1:3 är av lägre kvalitet tycker inte Andersen är ett argument för att bygga på den. Då kan den istället användas för att odla vall för djurfoder, menar hon.
– Vi behöver all jordbruksmark vi har, vi behöver varenda hektar, och vi kommer att behöva mer. Det är inte så lätt att hitta mark som går att bryta till ny jordbruksmark. Och globalt sett är Sveriges jordbruksmark väldigt bördig, så försvinner en hektar här kan det behöva ersättas av fler hektar utomlands.
Andersen säger att Miljöpartiet vill se ett stopp eller nollvision för exploatering av jordbruksmark i kommunen.
Ett par kilometer söder om Rimforsa ligger området som i detaljplanesammanhang kallas Krågedal 1:3. Här kan det bli ungefär 50 bostäder om nuvarande planförslag går igenom.
Hennes nämndekollega och politiska motståndare i frågan Petra Kjellgren (KD) ser annorlunda på saken.
– Det är jättesvårt att säga att man aldrig ska få bygga på åkermark, det blir lite fyrkantigt. För det är så mycket fall till fall, så man måste utreda varje läge för sig.
Det är hennes parti som tillsammans med S och M har majoritet i nämnden och i kommunfullmäktige, och som drivit på för att byggplanerna ska förverkligas.
– Om man nu vill välkomna nya människor till Kinda så är det väl bra om vi sprider ut bebyggelsen. Vi bygger lite i skogsområden, lite på åkermark som vi ändå ser är ganska lågt värderad, och så blandar man lite, det tycker jag är bra. Men sen finns det vissa områden i Kinda där man absolut inte ska bygga på åkermark, där det är stora åkrar som är väldigt bördiga och väldigt värdefulla.
Petra Kjellgren (KD) är positivt till att förtäta inne i Rimforsa samhälle, men ser vissa praktiska problem. "Det finns inte så mycket markplättar inne i Rimforsa som kommunen själv äger och kan styra över om vi ska vara helt krassa. Men jag vill verkligen att det ska förtätas i Rimforsa, jag tycker att det är jätteviktigt, just för att det är viktigt att skapa samhällen där man kan gå, cykla och nyttja kollektivtrafik på ett enkelt sätt."
Samtidigt har KD gått till val på att öka självförsörjningsgraden. Men Kjellgren tror inte att möjligheten att producera mer livsmedel i Sverige i första hand styrs av huruvida man bebygger viss åkermark.
– Det handlar ju också om att bönderna ska ha ekonomi att odla sin egen mark. För inte så jättelänge sen så planterade man ju skog på åkermark i Sverige för att det var olönsamt att odla på sin åkermark. Så det här att det bara är att vi bygger på åkermark som minskar självförsörjningsgraden är ett lite för enkelt svar.
Dessutom tycker hon att det riskerar att avskräcka framtida exploatörer att avbryta processen nu. Eftersom kommunen gav ett positivt planbesked till bygget år 2020 ska det mycket till för att man ska backa från byggplanerna nu, menar hon.
Hade ni inte kunnat motivera det med att situationen ändrats sedan dess, med krig i Europa?
– Jag tycker inte att det här området är så värdefullt att man hade anledning att göra det. Hade det varit en riktigt bördig, viktig åker som vi av någon anledning gett positivt planbesked på, det är klart att vi då hade kunnat ändra det.