"Om jag ska vara lite krass: om det bara är mina tre killar som läser boken och tycker att den är bra, då blir jag jättenöjd. De värderingar som finns i boken är sånt som jag står för och vill att de ska få med sig", säger Christian Svahn. Folks reaktion i övrigt är inget han ägnat någon större tankekraft åt.
Kombinationen författare och deltidsbrandman hör kanske inte till de vanligaste. För Christian Svahn som bor i Rimforsa, bara några stenkast från den lokala brandstationen, funkar den bra.
– Som författare sitter man och skriver nåt nu som ges ut om ett eller ett och ett halvt år. Men som brandman är det ju såhär: när det piper på sökaren så gör jag en insats om tre minuter. Det är väldigt stor skillnad mellan de två jobben, det är roligt.
Han har just kommit ut med sin första barnbok: "Fotbollskuppen". Den handlar fotbollsälskande pojken Jojje som flyttar till en ny ort med sin mamma. Där lär han känna ett par likasinnade kompisar, och snart får de nos om att någon försöker sabotera skolmästerskapet i deras favoritsport. Detektivarbetet drar igång!
Varför skrev du den här boken?
– Anledningen till att jag skrev just den här barnboken är egentligen mina tre egna söner. De älskar att läsa, de är helt tokiga i fotboll, jag tränar ett fotbollslag här i Rimforsa, och vi går på Norrköpingsmatcher med barnen. Så det är mycket fotboll i familjen. Och när de letar böcker på biblioteket så letar de alltid efter fotbollsböcker. Även om det finns många så har vi tömt ut den brunnen. Så egentligen kan man säga att jag skrev en bok för att jag tyckte att mina söner behövde en ny fotbollsbok.
Vad är så speciellt med fotboll?
– Det inbegriper så mycket liksom. Det är ju på nåt sätt hela livet. Utan att vara alltför pompös så kan man ju tänka att allting sätts på sin spets på något sätt. Det är så mycket känslor i det, mycket konkurrens. Men det är också mycket vänskap och glädje. Man lär sig också att hantera besvikelser, skador, sorg, orättvisor. Man lär sig så mycket av att vara med i ett fotbollslag.
Hur gör Christian Svahn själv för att få barnen att läsa? "Vi försöker uppmuntra dem. Det är vanligt med mycket biblioteksbesök, nästan en gång i veckan går vi dit och försöker låna hem en bibba", säger han. I den röda lådan vid soffan finns senaste rundans fångst.
På Christian Svahns bibliografi finns sedan tidigare två deckare i ljudboksformat som utspelar sig i Linköping. Det svåraste med övergången till barnboksgenren har varit att anpassa språket, tycker han. Hans egna söner är 7, 10 och 11 år gamla, och har ofta fått agera vägledare.
– Jag hör ju deras språk hela tiden, och sen jag började skriva barnböcker har jag försökt lyssna noggrannare på dem: hur uttrycker de sig när de är arga, hur uttrycker de sig när de är ledsna? Och försökt få det på pränt.
– Sen har jag gett dem lite kapitel ibland att läsa. Ibland har de bara strukit vissa saker, ibland har de tyckt att det är bra.
Christian Svahn är inte orolig för att den som inte är fotbollsintresserad ska ha svårt att ta till sig boken. "Snarare åt andra hållet: ifall nån väntar sig en hel bok som bara handlar om fotbollsmatcher så kommer de att bli besvikna."
Barnböcker vållar med jämna mellanrum kulturdebatter. Som Margaux Dietz bok om en pojke som åker på semester till Sydafrika, där kritik riktades mot att den inte skildrade några svarta personer. Eller flera av Roald Dahls böcker där ord planerades att bytas mot vad man ansåg vara mindre kränkande varianter.
Hur har du förhållit dig till att barnböcker ibland hamnar i kulturkrigets frontlinje?
– Ärligt talat så har jag inte tänkt alls på det. Utan jag har tänkt såhär: vad behöver mina tre killar ha för bok i sin hand? Och då har jag lagt in saker i boken som jag tycker är viktiga.
Själv läser Christian gärna episka romaner, som Knausgårds "Min kamp"-serie. Deckarna han själv skrivit såg han lite som ett test för sin egen skrivförmåga.
– Sen är det många som gillar det, så jag kommer nog att fortsätta skriva det. Men jag vill testa olika slags böcker. Jag kommer säkert att skriva alla möjliga genrer tror jag.
Två nya böcker av ännu hemlig genre är redan på gång.