Rimforsa Strand drivs av systrarna Veronica Eriksson och Camilla Cederholm. Det är svårt att hitta bra kockar och nu till hösten har de rekryterat två kockar från Italien.
– Det är otroligt svårt att hitta kompetenser till vår bransch, speciellt till kök, konstaterar Veronica Eriksson, som tillsammans med sin syster Camilla Cederholm driver hotell- och konferensanläggningen Rimforsa Strand.
Nu har de nyligen rekryterat två kockar från Italien, via nätverket Eures, som aktivt arbetar för att utjämna arbetslösheten inom EU. Första gången som Rimforsa Strand kom i kontakt med nätverket var inför semesterperioden 2020, då de önskade utöka sin personalstyrka. Men så svepte pandemin in över världen, och så småningom även Sverige, och systrarna fick lov att tänka om.
– Helt plötsligt behövde vi inte den extra kompetensen längre. Efter det har vi hankat oss fram för att överleva och nu i somras stod vi återigen här med jättemycket gäster.
Veronica Eriksson ler, fortsätter:
– Sedan dess har vi sökt med ljus och lykta för att få tag på kockar och då kom jag plötsligt ihåg Eures. Jag ringde vår kontakt och fick nys om David och Diego, som faktiskt redan fanns i Varberg, där de säsongsjobbade i somras.
Redan dagen därpå satte sig de italienska kockarna, som är far och son, på bussen till Rimforsa Strand, eftersom säsongen i Varberg var över.
– Allt kändes jättebra så vi bestämde oss för att köra och nu har de jobbat här sedan i oktober, säger Veronica Eriksson leende.
Att rekrytera två kockar från Italien har varit spännande, tycker hon.
– Det är intressant att testa något nytt, men det finns såklart utmaningar i det. Språket är en sådan utmaning. David och Diego är fantastiska individer båda två, men pappa Diego pratar till exempel väldigt lite engelska. Sonen David pratar bra engelska, men det innebär ju också att vi måste kunna prata engelska. För mig är det inga problem, men alla är ju inte bekväma med det.
Hur länge hade ni annonser ute innan ni vände er till Eures?
– Vi har egentligen annonser ute hela tiden. Det finns inga arbetslösa kockar, man måste få dem att röra på sig från andra ställen. Vi har hittat många guldkorn, men vi måste bli fler.
Diego och David Marino kom till Sverige i början av juni i år. Nu arbetar de på Rimforsa Strand.
David och Diego Marino trivs väldigt bra i Sverige. Det berättar de när vi träffar dem i köket på Rimforsa Strand.
– Vi kom till Sverige den tolfte juni i år, med hopp om ett bättre liv. Här blir jag mer hjälpt än vad jag blir i mitt eget land, Italien, berättar David Marino, 22 år gammal och son till Diego Marino, 53 år.
Nu planerar de för att stanna i Rimforsa, där de befunnit sig i knappt två månader.
– Vi skulle verkligen vilja stanna här och låta min mamma, syster, bror och flickvän komma hit också. Än så länge är de kvar i Italien och det är svårt att vara ifrån dem, konstaterar David Marino.
Han har arbetat som kock sedan 16 års ålder, alltså i fem år. Hans pappa har gjort det i 12 år.
– Det är annorlunda här, men vi lär oss varje dag, ler David Marino.
Vad är svårast med det svenska köket?
– Det svåraste är egentligen att det är just nytt. I Italien skulle vi till exempel aldrig ha sås i salladen, men redan första dagen här blev vi tillsagda att hälla majonnäs i salladen. Det är en simpel men annorlunda sak, men vi börjar ändå vänja oss.
David Marino fortsätter skrattande:
– I Italien pratar man också ofta om att man äter köttbullar med sylt i Sverige och jag trodde det var en myt innan vi kom hit. Men nu gillar jag det!
Den svenska favoritmaten, för både David och Diego Marino, är raggmunk eller pannbiff med lingonsylt.
