Kristian Hedell äger markområdet tillsammans med sin bror Johan Samuelsson. "Hur stark är egentligen äganderätten? Genom att göra så här skapar ju kommunen en konflikt. Vi får taggarna utåt", konstaterar han.
I slutet av en liten grusväg, precis söder om det bostadsområde som kallas Rimforsa Strand, möter vi upp markägaren Kristian Hedell. Här, på hans gård i Håkantorp, fick han och hans bror Johan Samuelsson för över tio år sedan lov att stycka av två tomter till deras mor och yngre bror. Kommunen beviljade därefter bygglov och godkände planerna. I dag har han, under drygt två års tid, försökt att möjliggöra ytterligare en tomt till sin dotter Isa och hennes sambo Joakim Zeijlon. Den här gången har kommunen gett negativt besked.
– Vår tanke var att stycka av en tomt i förlängningen här, använda den befintliga infartsvägen och därmed förstöra så lite jordbruksmark som möjligt – men det är stopp från kommunens sida. De säger att jag är tvungen att detaljplanera all min mark, från Gamla Kalmarvägen ner till sjön, för att jag ska få tillstånd. Jag förstår att Rimforsa behöver växa men det här känns som utpressning och ett sätt att komma åt mark för villatomter, menar Kristian Hedell och fortsätter:
– Jag har aldrig överklagat några byggnationer i anslutning till min mark, det har jag inte med att göra, men när jag inte får bestämma över min egen mark känns det som att en gräns är nådd. Om jag gör en detaljplan för tre tomter i dag är det väl inget som stoppar att man kan gå vidare med fler tomter någon gång i framtiden?
Varför kan du inte tänka dig att detaljplanera för fler tomter?
– Egentligen vill jag inte bygga på jordbruksmark alls, mitt mål är inte en massa miljoner på banken, men i det här fallet har vi inget val. Min vision är att vi, även om samhället växer, ska kunna ha kvar det öppna landskapet. Den dag då åkrarna inte längre brukas kommer allt att växa igen, men vad som händer i framtiden blir ju upp till kommande generationer, svarar Hedell.
Företagarna Joakim Zeijlon och Isa Hedell vill bygga sin framtid vid Håkantorp utanför Rimforsa. De vill också utveckla sitt företag Quod AB i kommunen men bristen på industritomter är stor i dagsläget.
På gården i Håkantorp bedrivs i dag hästverksamhet samtidigt som Isa Hedell och hennes sambo Joakim Zeijlon driver företaget Quod Svets & Smide AB – i dagsläget med ett tiotal anställda. Deras förhoppning är att kunna stanna kvar i Rimforsa helt och hållet.
– Vi är trots allt den åttonde generationen på gården och det känns jobbigt när vi inte kan utveckla den själva, att kommunen ska ha det sista ordet. Det är frustrerande, jag känner mig helt tom, och vi börjar närma oss en gräns där vi måste hitta något annat ställe att bo och bedriva vår verksamhet på. Vi har efterfrågat en industritomt men kommunen möjliggör ingenting för oss, förklarar Isa.
När vi når kommunens plan- och byggchef Maria Hedberg är hon noga med att poängtera att hon inte kommenterar enskilda ärenden. Däremot förklarar hon hur kommunens tillväxtarbete går till – där den fördjupade översiktsplanen för Rimforsa har en viktig roll.
– I föp:en har vi pekat ut vilka intentioner vi har för att få till den långsiktiga utvecklingen som behövs för Rimforsa och vilka områden som bedöms lämpliga för olika typer av nyttor. För att få till den utvecklingen förlitar man sig ofta, som en mindre kommun, på privata initiativ. Om en mark pekas ut för bostäder i en översiktsplan ökar värdet enormt och då inser ofta många markägare värdet av att vända sig till kommunen och detaljplanera för bostäder, förklarar Hedberg och fortsätter:
– På lång sikt är kommunens vision att Rimforsa och det område som kallas Krågedal ska byggas ihop så att man får en sammanhängande yta med bättre möjlighet till hög kommunal service. Därför måste markägare längs det här stråket, när de vill stycka av tomter, göra det i ett större sammanhang.
Här, vid Håkantorp mellan Rimforsa och Krågedal, ser kommunen ett stort behov av bostadstomter. Målet är att Rimforsa ska bli ett sammanhängande stråk längs Åsunden.
Enligt Hedberg är det, förutom föp:en, bestämmelserna i plan- och bygglagen som ligger till grund för kommunens agerande.
– Om man ska bygga i ett område där det finns ett stort intresse av bostäder, vilket det gör längs det här stråket, ska det göras genom en detaljplan – och då ska man pröva markens lämplighet för flera bostadstomter, förklarar plan- och byggchefen.
Det kan inte finnas en vinst i att gå markägaren till mötes, ha en god dialog och kunna detaljplanera för fler tomter i framtiden?
– Det är en strategisk fråga för politiken men normalt i Sveriges kommuner är det så här man jobbar. Att jobba kommunalt handlar om att hela tiden väga enskilda och allmänna intressen med eller mot varandra så att man får till en långsiktig lösning. Visst kan det låsa sig i dialogen och uppstå öar som inte exploateras, men det är oftast en tidsfråga innan det bebyggs, svarar Hedberg.
När vi ställer samma fråga till samhällsbyggnadsnämndens (SBN) ordförande Mikael Österling (L) återkopplar han via mejl. Han svarar även på följande frågor: Hur ska kommunen, när Rimforsa växer, hantera den här typen av markfrågor? Finns det en risk att marken aldrig blir tillgänglig för bostäder? Finns det inte en poäng i att försöka göra vad man kan för att företag ska stanna i kommunen?
– Till att börja med så avser jag inte uttala mig i det enskilda ärendet mer än att hänvisa till nämndens beslut i frågan. Rent generellt är planläggningsprocessen och kommunens planmonopol inte valbart utan det följer ganska tydliga former. På samhällsnära mark som, i kommunens högsta beslutande organ, pekas ut som utvecklingsområde finns det ett tydligt allmänt intresse att säkerställa att marken planeras och utnyttjas på bästa sätt, skriver han och fortsätter:
– Jag ser tillväxt som en möjlighet och i Rimforsa är efterfrågan på tomter stort, det kan vi se inte minst på de planprojekt som externa aktörer har engagemang för att låta kommunen ta fram. Som politiker handlar det om att ta ansvar för kommunens utveckling på ett långt perspektiv. Besluten som vi fattar idag formar vilka möjligheter Kinda har i framtiden.
Även om avstyckningen godkändes stänger Kristian Hedell inte dörren för fler tomter i framtiden. "Vad kommande generationer väljer att göra har ju inte jag något med att göra", konstaterar han.
SBN-ledamoten Ulrik Saanum (LPo) reserverade sig mot kommunens beslut att avslå familjen Hedells bygglovsansökan.
– Jag tycker att det är fel att de inte får bygga ett hus på sin egen mark, man borde värdera äganderätten högre. Jag kan inte heller förstå varför alla bostäder måste ligga precis i anslutning till samhället. Vi är så transportabla i dag och om det finns bredband överallt spelar det inte lika stor roll var man bor. Man borde satsa mer på småbyarna runt omkring Rimforsa stället, konstaterar han.
Familjen Hedell överklagade kommunens beslut till länsstyrelsen – som i sin tur gick på kommunens linje. Detta beslut har överklagats till förvaltningsrätten.
– Det enda vi kan göra är att avvakta, konstaterar Isa Hedell.