Förra veckan skrev vi om linoljefärgen som vägrar torka i Tjärstad kyrka.
Atle Selder är vd och grundare av företaget Selder & Company i Uppsala, och företaget uppger på sin hemsida att de är experter på linoljebaserade produkter. Vi ringer upp honom för att fråga om han har någon förklaring till varför färgen inte vill torka.
– Det här blir lite tekniskt, säger han och fortsätter med att berätta att linoljefärg innehåller fem fettsyror. Det är bara två av dem som är torroxiderande, vilket innebär att de är dubbelbindande.
Man kan se det som att de har två armar, och de kan hålla en kompis i vardera handen och på så sätt bilda en lång kedja. De andra fettsyrorna har bara en arm och kan därför inte bilda samma långa kedjor. På fettsyrorna finns det reaktiva grupper som kan reagera med luftens syre och förändra strukturen. Det är vad som sker när en linolja torkar.
Det finns olika sätt att komma runt problemet. Vissa tillverkare tar bort alla fettsyror i raffineringsprocessen, medan andra tillverkare tillsätter torkmedel för att hjälpa torkningen på traven.
– Torkmedel är en hel djungel, men baserat på det du berättar så låter det som att i det här fallet så har man använt ett torkmedel som heter sirconium. Det är fantastiskt – om man vill få saker att torka litegrann på ytan. Men då stängs ytan, och färgen kan inte genomhärda, säger Atle Selder.
Därför måste man måla lager som är max 25 hundradelars millimeter tjocka. Om man målar så tunt och sen ger färgen ett dygn att torka så kan man bygga en färgfilm som inte klibbar.
– Min bedömning, utan att ha sett det, är handhavandefel gällande produkten men också att produkten är delvis bristfällig.
Har du något råd till Tjärstad kyrka om vad de ska göra nu?
– Det är svårt. Antingen kan man lacka över det eller måla en gång till med linoljefärg. Men lacka vill man kanske inte göra när det gäller kyrkbänkar, och måla över blir inte så bra om färgen under inte är torr. Jag förstår verkligen att det är tråkigt för kyrkan, svarar Atle Selder.
När vi ringer Håkan Hemäng som är fastighetsansvarig för kyrkan säger han att den oberoende besiktningsman som kontrollerade färgen kom fram till ungefär samma saker som Atle Selder.
– Han har nu rått oss att ta det vidare med målerifirman. Kanske blev färgen för tjockt påstruken, kanske tvättades bänkarna fel innan målningen, säger han och suckar lite.